Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser

Fallexempel 1

Johan sitter hemma en onsdagskväll och dricker en grogg, för att varva ned efter en stressig dag på jobbet. Efter ytterligare några groggar ringer han till sin exflickvän för att försöka prata henne tillrätta då hon har gjort slut för ett tag sedan. Hon svarar inte så han beslutar att ta bilen till hennes bostad istället så han kan få prata med henne. På vägen dit kör han i diket, han slår huvudet i instrumentbrädan och näsan får rejält med stryk.

Istället för att ringa polisen eftersom att han vet att han är alkoholpåverkad ringer han sin exflickvän. Hon svarar inte denna gång heller så han ringer sin bästa vän, Erik. Erik svarar efter några signaler och Johan förklarar vad som har hänt, men han utelämnar att han har kört rattfull och han poängterar att han absolut inte behöver uppsöka akuten. Erik åker direkt och hämtar upp honom.

På plats märker han att Johan har brutit näsan och han märker även det han befarade att Johan är rejält påverkad. Efter många övertalningsförsök så följer Johan med Erik men bara om han lovar att hålla tyst om att han har kört bil. Som så många gånger innan tycker Erik synd om honom och lovar att inte säga något till läkarna. 

På akuten får Johan träffa en läkare som märker att han är påverkad. Läkaren frågar hur han har fått skadan. Johan svarar att han snubblade på mattan i sin lägenhet och tappade balansen så han slog näsan i golvet. Läkaren fortsätter sedan att fråga Johan hur han har mått den senaste tiden. Johan berättar för läkaren att han har varit stressad och haft svårigheter att sova en längre tid nu. Det enda som har hjälpt honom att sova och att slappna av är alkohol. Han har känt sig konstant orkeslös och har även haft en molande smärta i magen.

Han berättar även att flickvännen har gjort slut då hon påstår att han dricker för mycket och att hon inte känner igen honom längre, att han har blivit personlighetsförändrad. Johan berättar för läkaren att hans pappa är alkoholist men att Johan själv inte har några problem med alkoholen då han kan sluta när han vill. Han är absolut inte som sin pappa. Läkaren plåstrar om Johan och ett flertal blodprov tas. Blodproven visar en promillehalt på 1,87 och förhöjda levervärden.

Den molande värken i magen visade sig vara en inflammerad bukspottskörtel. Läkaren läser även i Johans journal att han nyss har varit inne på samma akutmottagning då han försökte ta livet av sig genom gasning, efter uppbrottet med sin flickvän. Som tur var hittade Erik honom i bilen och larmade ambulans.

Läkaren pratar med honom angående provsvaren och om hans tidigare självmordsförsök. Han ber honom att svara på några frågor angående hans alkoholkonsumtion och föreslår att han kan få träffa den jourhavande psykologen om han vill prata med någon. Johan lyssnar motvilligt till informationen men beslutar att inte gå till någon psykolog då han anser att han inte har något psykiskt problem eller något problem med alkoholen. Johan måste dock bli inlagd för inflammationen in bukspottskörteln eftersom det måste behandlas. Hans vän Erik ställer upp och drar upp Johans bil från diket följande dag.

Fallexempel 2

Lisa är 32 år gammal hon är frånskild och har två barn. Till vardags så jobbar Lisa på ett lager där hon kör truck. Hon bor tillsammans med sina två barn i en förort till Göteborg. Under Lisas uppväxt hade hennes pappa stora alkoholproblem. Redan under de tidiga tonåren började Lisa använda alkohol, först tillsammans med kompisarna men ibland drack även när hon var själv. Lisa dricker fortfarande ganska mycket, mest för att varva ner och komma ifrån den stress hon känner kring livet, ekonomin och jobbet. Numera försöker hon att endast dricka på helgen sedan hon kom kraftigt bakfull till jobbet, detta bortförklarade hon med att hon hade influensan. Hennes chef började sedan ifrågasätta hennes frånvaro från jobbet och tillslut insåg Lisa att hon behövde hjälp.

Fallexempel 3

Sara 26 år gammal besöker psykologen efter flera års missbruk av den centralstimulerande drogen amfetamin. Hon har nu sedan några månader tillbaka varit drogfri, men känner att hon har svårt att hantera sin aggression. Utöver detta har hon återkommande ångestattacker och en känsla av ”tomhet”.

Sara ser inte ut som den typiska missbrukaren. Hennes kläder är rena och fräscha, den personliga hygienen är inget att klaga på och hennes yrke som jurist ger ett intryck av att hon är en person med tydliga mål och ambitioner.

Sara berättar att hon i början av sitt missbruk endast tog amfetamin i samband med fester eller utgångar. Det började med två eller tre gånger i månaden och var i början ett roligt sätt att höja ”festkänslan”. När hon tog drogen kände hon sig snyggare, modigare och som att hela världen var hennes att erövra. Allt kändes så himla mycket bättre och roligare.

På dagarna studerade Sara till jurist och jobbade i butik på helgerna. Tentaperioderna närmade sig och Sara kände att hon hade svårare och svårare att fokusera. Energin räckte inte till längre och hon visste bara ett sätt som kunde få henne att orka med studierna och jobbet. Hon började ta amfetamin för att höja koncentrationsnivån och prestera bättre i skolan. Hon märkte snabbt att amfetaminet hon tog bidrog till att hon orkade studera under längre perioder än vanligt. Hon skrev snabbare, tankarna forsade fram och hon lyckades bättre än vanligt. Allt gick som hon ville. I takt med detta ökade hon intaget från några gånger i månaden till några gånger i veckan.

Stegvist ökade detta intag och var i slutet ett dagligt intag. Dagarna började med att hon tog en lina för att slippa tröttheten som kom efter gårdagens amfetaminintag. Det handlade inte längre om att orka med studierna, det handlade om att orka med vardagen. Sara hade lyckats ta examen och det ständigt höga tempot på hennes nya jobb som jurist på en välkänd advokatbyrå gav henne ännu en anledning till att fortsätta med amfetaminet. Men sen började allt gå nedåt för henne.

Drogerna började ta över hennes liv och hon presterade sämre och sämre på sina uppdrag. Hon tappade kontakten med sina närmaste vänner och familj och det ständiga ruset hade sedan länge avtagit. Hon började ser utmärglad ut, hon hade sedan ett tag tillbaka börjat tappa sin aptit på mat, hon sov sämre och kunde få syn- och hörselhallucinationer m.m. De tidigare sociala aktiviteterna som hon brukade förhålla sig till orkade hon längre inte med och detta var inget som undgick hennes närmaste omkrets.

Hennes chef hade råkat komma på Sara ta amfetamin när hon av misstag glömt att låsa dörren efter sig på personaltoaletten och föreslog därför att hon skulle söka hjälp, hennes chef gav henne flera chanser att sluta med drogerna. Men hon lyckades inte och fick till slut sparken. Nu var Sara utan jobb, utan inkomst och starkt beroende av amfetamin för att klara av sin vardag. Hon bestämde sig för att självmant sluta med drogerna.

I takt med att hon drog ner på amfetaminupptaget och abstinensen slog till kände hon en stor tomhet. Hon flyttade tillbaka hem till sina föräldrar och fick börja om från början. Hennes försök till ett drogfritt liv var inte enkelt. Hennes föräldrar fick utså mycket och se på när hon gång på gång fick återfall. Men till slut lyckades hon. Hon har nu varit drogfri i ett halvår och lyckats få ett nytt jobb på en mindre advokatbyrå och känner att det går relativt bra för henne. Men hon kan inte undgå att hon inte känner sig som ”vanligt” nu när hon inte längre går på droger. Hon har svårt att uppleva glädje, får återkommande ångestattacker och känner att hon inte kan hitta tillbaka till den Sara hon var innan hon började med drogerna.

Fallexempel 4

Sara växer upp med sin pappa som missbrukar droger. Hon älskar sin pappa som hittar på alla möjliga roliga saker med henne. Ena dagen är de på nöjesfält, andra i simhallen och ibland hänger de i parken med pappans roliga kompisar som alltid leker med henne. Men ibland är hennes pappa på dåligt humör. Han klagar på hennes stökiga rum och skäller på henne för att hon kostar så mycket pengar. När Sara börjar högstadiet tar hennes pappa med henne för att shoppa kläder. Hon får köpa vad hon vill och dagen efter kommer hon till skolan och skryter om hur cool hennes pappa är och visar upp allt nytt hon har fått. När hon kommer hem är hennes pappa förbannad och skriker åt henne.

 Han anklagar henne för att ruinera honom. Han drar upp alla de nya kläderna ur påsarna och slänger dem på henne. Sara gråter och lovar att lämna tillbaka allt. Hon städar i köket och lagar mat. Hon föreslår att de ska titta på film tillsammans och dukar fram TV-middag. Hennes pappa är fortfarande inte nöjd. Sara blir orolig och frustrerad. Hon vet att det enda som kommer lugna ner hennes pappa är drogerna. Hon vet var han har dem och ger de till sin pappa. Han kramar henne och säger att hon är så snäll, hon tar hand om sin pappa så bra. Sara känner sig lättad. Hennes pappa börjar gråta och säger att han skäms, att han är en så dålig person och dålig pappa men Sara tröstar och bekräftar att hon tycker att han är världens bästa.

Såhär fortsätter livet för Sara. När hon blir vuxen har hon en orolig själ. Hon väljer flera gånger ”fel” män som hon måste ta hand om och när hon väl träffar någon snäll kille slutar det alltid med att han tröttnar på hennes dåliga självförtroende och destruktiva beteende. Hon kan själv förstå varför hon är som hon är och varför hon ofta väljer den svåra vägen. Hon är påläst och vet att hon tidigt blev medberoende. Men hon klarar inte själv att ta sig ur detta beteende. Tillslut söker hon hjälp för sin ångest och depression som utvecklats med åren. Det tar tid och Sara faller ofta tillbaka i samma mönster av självdestruktivitet men med hjälp av vänner och andra som varit i samma situation lyckas hon tillslut börja få tillbaka sitt självförtroende och våga hoppas igen.

Fallexempel 5

Kalle Karlsson har använt droger av och till i 8 år.  Lite beroende på hur man ser på det. Så skulle man kunna säga att det börjat ännu tidigare med alkohol i 14 års ålder då drickandet stundtals kunnat klassas som missbruk. På den tiden drack han i stort sett varje helg och så fort tillfälle gavs för att han hade det stökigt hemma och svårigheter att koncentra sig och sköta skolan. Men startskottet för de ”tyngre drogerna” hade kommit första gången han provat hasch därefter hade han provat det mesta som han kunnat komma över såsom LSD, kokain Extascy . Kokain gillade han Men hans huvuddrog var och förblev amfetamin.

Det var nog ett par faktorer som gjort att det blivit amfetamin till slut.  Priset var nog den största av dem egentligen. Via sin nuvarande langare fick han köpa amfetamin för 200 kr grammet. Jämfört med kokainet som gick på 850 kr grammet.  Själva effekten var ju en annan för även om ruset på kokain var väldigt bra om inte kanske stundtals bättre än amfetamin så varade det mycket kortare än amfetamin ruset.

Han kände sig stark och full av energi när han tog amfetamin.  Han orkade enligt egen uppfattning göra dubbelt så mycket hög på amfetamin som han gjorde när han var ”avtänd”.  Allt tog liksom halva tiden. Han kände sig glad och nöjd och han upplevde att han blev mer social orkade prata med människor i större utsträckning.  Kalle tyckte också om att han inte behövde sova så mycket när han gick på amfetamin detta var mycket bra eftersom att han inland kunde ta både dagsskifte och nattskifte på jobbet och tjäna extra pengar.    

Han såg inte sig själv som någon missbrukare men vem gör det tänkte han. De senaste åren hade han faktiskt varit ren i perioder ibland upp till en månad och han tog ju bara när det behövdes som han såg det. Det påverkade ju inte hans liv i någon större utsträckning. 

Förutom när det ibland gick snett och han var tvungen att sjukskriva sig från jobbet i efterhand eftersom han ibland när han tänt av sovit 2 dagar i sträck.  Senaste gången han överdoserat var t.ex. ingen munter historia. En vanlig fredagskväll hade han missbedömt mängden och helt enkelt tagit för mycket.

Därefter hade allt gått åt helvete han hade fått en panikångest attack inte vetat vad han skulle tagit sig till. Fått svettningar rivit av sig kläderna sprungit ut i trapphuset och knackat på hos grannen i panik som i sin tur hade varit så resolut att hon ring efter ambulans. Därefter hade han irrat in i lägenheten igen och letat efter sina solglasögon som han tyckte sig skulle behöva i ambulansen. Detta hade han sysselsatt sig med ända tills ambulanspersonalen kommit in i lägenhet och mer eller mindre släpat honom in i ambulansen.  Väl inne på akuten hade hans humör försämrats han hade upplevt att sjuksköterskan som kommit för att hand om honom uppträtt hotfullt samtidigt som han tyckte sig höra röster i huvudet sen hade han putt omkull sjuksköterskan som blivit rädd och kallat på en kollega.

En läkare hade sedan kommit in och velat ge honom något lugnande så att som läkaren uttryckt det ”tagga ner lite”.  När Kalle vaknar upp dagen efter sitter hans mamma och pappa vid hans säng. Tydligen hade doktorn ringt dem i samband med att Kalle Kommit in på akuten.  De frågar vad det egentligen var som hände.

De hade fått vet av doktorn att Kalle överdoserat amfetamin.   De frågar om det stämmer Kalle svarar motvilligt efter att ha tvekat en stund att det stämmer.  Först blir de rasande och undrar hur Kalle Kunde var så dum att använda sånt. De frågar hur länge Kalle använt droger Kalle svarar undvikande och försöker prata om annat. Men de vägrar ge sig och tillslut erkänner Kalle att han använt droger i stort sett 8 år. Kalles mamma börjar då gråta och störtar ut ur rummet. Medan hans pappa sitter kvar tyst men tillslut säger han. Du får bestämma dig för hur du vill ha det. Om du fortsätter och inte gör några försök att sluta och bli drogfri kan du inte vänta dig att vi ställer upp utan då får du klara dig själv sedan går han ut ur rummet.

Efter att Kalle blir utskriven från sjukhuset bestämmer han sig då för att bli ren och sluta använda droger.  Han tar då kontakt med en beroende mottagning och påbörjar där ”avgiftning” och terapi.  Under ”avgiftningen” blir Kalle väldigt irriterad, aggressiv kan inte sova, får ”tjacknojor” d.v.s. vanföreställningar och hör röster äter extremt mycket och har ett kraftigt sötsug. Efter två veckor försvinner tjacknojorna och kalle blir långsamt bättre. 

Eftersom Kalle nu försöker att bli drogfri och inte längre behöver gömma och ljuga om sina problem. Så kan han börja umgås mer med sina föräldrar och försöka förbättra relationen med dem. Att Kalle får stöd av sina anhöriga hjälper kalle och gör hans kamp at bli drogfri lite lättare. På sikt får Kalle även tillbaka sitt jobb och körkort som han blev av med när det uppdagades att han använde droger.

Fallexempel 6

Olle är 23 år och beroende av narkotika. Han har vuxit upp i ett radhusområde tillsammans med sin mamma, pappa och lillasyster. På gymnasiet började han skolka mer och mer och umgicks med ett gäng som mest drev omkring. Med detta gäng började han också testa en del droger och sedan dess har det bara blivit värre och värre. Olle gör allt för att få tag i pengar till droger och stjäl från familj, vänner och andra. Föräldrarna är förtvivlade och ser att han måste få hjälp. Problemet är att Olle inte vill lyssna på det föräldrarna säger och han är inte ”tillräckligt” sjuk för att tvångsvårdas.

Fallexempel 7

Gunilla är en kvinna i sina bästa år, hon jobbar inom äldreomsorgen och har gjort detta hela sitt liv. Allt eftersom åren gott så har arbetet blivit tyngre och krämporna har blivit fler. Under de senaste åren har Gunilla fått väldigt ont i sin rygg och har behövt äta receptbelagda morfintabletter.

Vid ett av läkarbesöken tyckte läkaren att Gunilla skulle försöka att byta ut morfinpreparatet till ”vanliga” värktabletter för att se om det gick att byta ner sig. Gunilla gick med på detta, men kroppen skrek efter de starkare tabletterna. Hon visste att läkaren inte skulle skriva ut fler åt henne så det var ju inte någon idé att gå dit. På avdelningen som hon jobbade på fanns personer som hade morfin tabletter för värk och där såg hon sin chans.

Gunilla såg till att det var hon som fick hjälpa denna/dessa personer med sina mediciner, och eftersom personalen inte visste om hennes beroende så misstänkte de inget. Allt uppdagades efter ett tag och Gunilla fick sparken från sin arbetsplats. Att Gunilla skulle vara en narkoman kunde ingen tänka sig, hon var ju ankaret på avdelningen, personen med all erfarenhet och personen man kunde lita på. Dagen efter att Gunilla hade fått sluta fick hennes arbetskollegor veta vad som hade hänt och varför hon inte fick stanna kvar.

Vissa av kollegorna blev chockade medan andra hade haft en aning, men gjorde inget åt det man ville ju inte ”förstöra” för en jobbarkompis. Dagarna gick och Gunilla var ju tvungen att tala om för sin familj varför hon inte gick till jobbet, hon sa att hon hade blivit sjukskriven för smärtorna i sin rygg. Barnen trodde henne men mannen kände på sig att det inte var sant. När de var ensamma ifrågasatte han sin fru om det verkligen var sant, hon sa då sanningen och det var inte lätt.

Gunilla var ju van att leva med lögnerna om sitt missbruk och till slut trodde även hon på dem. Att tala om det för barnen var nog det värsta av allt, hon var ju deras mamma deras förebild. Familjen fick hjälp av psykolog både i grupp och enskilt, Gunilla fick även hjälp med sitt missbruk av sjukvården.

Gunilla var sjukskriven ett tag men började sedan att söka jobb, det var inte lätt att hitta jobb när man passerat 50+ så hon sökte jobb utomlands där visste de ju inte vad hon hade varit med om så det var lättare att få jobb. I dag må Gunilla relativt bra efter att fått hjälp att bli av med sitt missbruk.

Fallexempel 8

Karins son Patrik var bara 15 år när han hamnade i sitt drogberoende. Han hade till en början i samma ålder bara testat på att röka hasch tillsammans med några nya klasskompisar under en fest. Alla Patriks kompisar hade även rökt under ett tidigare tillfälle. Patrik är vanligtvis en tillbaka dragen och ganska blyg person, men under sitt rus den kvällen blev han mer pratsam och kände till stor del ett stort lugn och att han trivdes i situationen.

För Patrik var detta en positiv upplevelse i den mån att han fick mod att öppna upp sig på ett annat sätt än vad han brukar göra. Efter en tid började att testa på andra typer av droger för att testa på olika symtom. Han gick längre och längre in i drogerna och fastnade till slut i ett heroinmissbruk då han inte klarade av att leva normalt utan sina droger.

Patrik hamnade utanför sin vanliga umgängeskrets och började umgås mer med andra som tar droger. Karin kände att Patrik tog mer och mer avstånd ifrån henne och familjen. Hon har försökt att hjälpa Patrik på alla tänkbara sett men inte lyckats göra någon förändring i Patriks narkomani. Han vill inte få någon medicinsk behandling och vill helst inte att Karin lägger sig i sitt missbruk. 

För Karin är detta en svår situation, det är inte bara den enskilde som lider i sin sjukdom, det är även de runt om kring som står honom nära som får ta ett hårt lass. Karin är till och från deprimerad och lever i en ständig oro över att något hemskt ska hända sin son. Varje dag lever hon med sorg över att hon har svårt att påverka sin sons missbruk och över att sin son blev narkoman. Det är inget någon förälder önskar.

Fallexempel 9

Gunilla är 56 år och blandmissbrukare sedan många år tillbaka. Vilket innebär att hon har kombinerat olika substanser som kemiskt sett är olika preparat. Hon växte upp med sin mamma i en relativt liten stad i Mellansverige och de hade det ofta väldigt knapert. I tonåren var Gunilla mycket ute med sina vänner och de började tidigt att prova sig fram med alkohol och cannabis på fester.

När Gunilla var i 20 årsåldern träffade hon sin första kärlek Roger och de blev blixtförälskade. Roger brukade även han droger då och då och han försörjde sig genom att sälja droger. Vilket medförde att även Gunilla fortsatte med sitt bruk av droger. Bruket av droger blev allt oftare och tyngre allt eftersom tiden gick. Utan droger fick Gunilla ett sug efter den där känslan som fick henne att känna sig levande.

Efter ett par år kom det första barnet till världen Kim som nu är 34 år gammal och efter ytterligare några år föddes Linn som idag är 30 år. Även efter barnens födelse fortsatte missbruket och försäljningen av droger för både Gunilla och Roger. Dock skötte de det så pass snyggt att sociala myndigheter inte grep in.

När barnen var 12 och 16 år gamla blev deras pappa Roger påkommen av polis med att sälja droger. Roger fick då ett längre fängelsestraff och Gunilla stod ensam kvar med de båda barnen. De sociala myndigheterna grep senare in och omhändertog både Kim och Linn, då de ansåg att Gunilla inte var kapabel att ta hand om sina barn. Gunilla mådde givetvis inte alls bra i detta och missbruket eskalerade ytterligare i och med den händelsen. Det slutade med att Gunilla lades in på ett behandlingshem för missbrukare där hon avgiftades. Vilket för Gunilla innebar kraftiga abstinensbesvär i form av bland annat frysningar, svettningar och hjärtklappning. Under behandlingen fick hon även gå i motiverande samtal (MI).  

Efter behandlingen dröjde det inte länge förrän Gunilla var tillbaka i sina gamla umgängeskretsar med samma vanor som tidigare. Gunilla har själv aldrig sålt droger men hon har sysslat med en del andra kriminella handlingar såsom snatteri och stöld för att kunna finansiera sitt missbruk. Vilket är en vanlig företeelse/risk när man har ett narkotikamissbruk.

Gunilla är till sättet en mycket rastlös person och hon har under årens lopp flyttat mellan ett flertal olika orter, där hon för tillfället har haft nya kontakter och bekantskaper. Hon har haft perioder i livet då hon i princip har varit drogfri, men så har rastlösheten och sökandet efter den optimala lyckan lockat för starkt och hon har dragits tillbaka till livet med droger och livet på resande fot.

Under årens lopp har Gunilla vid flera tillfällen varit på behandlingshem och fått behandling för att få bukt med sitt missbruk. Hon har även avtjänat ett fängelsestraff för stöld och narkotikabrott.

Idag har Gunilla och Roger gått skilda vägar och Gunilla är nu gift med en annan man, Magnus. Som hon träffade senast hon var på behandling, vilket var för cirka 3 år sedan. De stöttar dagligen varandra i kampen om att förbli drogfria, då även Magnus har ett tidigare missbruk i ryggsäcken.

Efter ett gräl åker Magnus till en vän för att komma ifrån det gemensamma hemmet, Gunilla kontaktar en vän som kommer över och de dricker sig fulla på alkohol. Framåt småtimmarna kommer de på att de kan ta receptbelagda mediciner, som Gunilla har i sin behandling mot missbruket, för att maximera fyllan. Detta leder till att Gunilla blir medvetslös och transporteras i ilfart till sjukhus med ambulans. Redan i ambulansen utför ambulanspersonalen de akuta initiala åtgärder som krävs och de lyckas få henne att återfå medvetandet. När Gunilla väl är på sjukhuset är hon svag men vid medvetande. Hon får den behandling som är nödvändig i det akuta skedet och hon återhämtar sig sakta men säkert. 

I den fortsatta behandlingen av Gunilla måste man ta hänsyn till att blandmissbrukare enligt kliniska erfarenheter är mer svårbehandlade än andra missbrukarkategorier. Vid avgiftningen måste man ta hänsyn till flera olika substanser, vilket gör det hela mer problematiskt. Det är även vanligt med komplicerade psykiska problem och social marginalisering bland den här typen av missbrukare. Och man kan anta att Gunilla inte alltid mår så bra psykiskt med anledning av att hon har haft ett ganska tufft liv. Med tiden kan detta leverne leda till dålig fysisk hälsa och därmed kan dessa människor löpa en högre risk att drabbas av följdsjukdomar och andra komplikationer. 

På behandlingshemmet väntar nu åter en avgiftning och efter det kommer en psykosocial behandling att påbörjas i kombination med läkemedel för att nå målet att bli drogfri.

Det finns olika former av psykosocial behandling som enligt undersökningar har god effekt vid missbruk och beroende. Alla metoderna har en tydlig struktur, fokus på missbruket/beroendet och bestämda åtgärdsplaner. De olika behandlings-formerna kan delas in i fyra olika kategorier med olika inriktningar:

1.     Metoder för att motivera till förändring.

2.     Metoder för att ändra själva beteendet.

3.     Metoder som är inriktade på möjliga bakomliggande faktorer.

4.     Metoder som är inriktade på partner eller anhöriga.

Den behandlingsform som Gunilla kommer att få är den 4:e kategorin som är inriktad på partner eller anhöriga, då Gunilla och hennes man sedan tidigare har kommit långt i sitt arbete och strävan mot ett drogfritt liv. Dock behöver paret möjligen extra stöttning för att komma dit.

Magnus, Gunillas man, får ett samtal från Gunillas väninna tidigt på söndagsmorgonen där han får information om att Gunilla har tagit en överdos och hamnat på sjukhus. Han åker till sjukhuset mycket oroad av situationen då han i nuläget bara vet att Gunilla har förts medvetslös till sjukhuset med ambulans. Han kontaktar i sin tur Gunillas barn Kim och Linn som även de kommer till sjukhuset.

Fallexempel 10

Patienten i fråga heter Jan Jansson. Han är en femtioårig man som arbetar som förrådsarbetare. Han lever tillsammans med sambo och hennes två barn. När han kommer hem från arbetet så uppger han att han brukar dricka tre till fyra starköl på vardagarna men på helgen blir det ofta fler öl och kanske någon whisky, sprit kan förekomma.

Han tycker inte att han har några problem med alkohol utan har läget under kontroll. Däremot kan han bli ganska irriterad när han är på arbetet och även i hemmet över småsaker. Patienten sköter sitt arbete väl men har haft lite svårt att komma i tid på morgonen. Nu har han blivit av med körkortet p g a att han körde onykter på midsommardagen och riskerar att bli av med sitt arbete om han inte har möjlighet att lösa kommunikationerna till jobbet. Dessutom blir han beroende av sina arbetskamrater för olika transporter inom arbetet.

Fallexempel 11

Martin är 32 år, gift och tvåbarnspappa. Han lever ett så kallat Svensson liv, han bor i Göteborg med sin familj. 

Som Martin alltid gör varje vardag så åker han till jobbet med sin MC. Han säger hej då till familjen och är lite stressad pga. att hans son inte ville vakna.  Han kör ut sin MC ur garaget, Klockan är 06:00 och regnet öser ner.  Eftersom Martin är stressad och inte vill komma försent till sitt arbete så kör han fortare än vad han borde. När han skall svänga av motorvägen så får han vattenplaning och flyger av sin MC rakt in i ett räcke.  Räddningstjänsten är snabbt på plats och för honom till Sahlgrenska. Martin blir förd till IVA, han är halvt medvetslös, massor av brutna ben i kroppen och han har även fått en blödning i hjärnan. För att dämpa Martins smärtor så får han bl.a. Fentanyl (opioid) som är 100 gånger starkare än Morfin.

Tar man en viss dos av Fentanyl så är den identisk med Heroin.  Fentanyl har använts som missbrukardrog sedan 70-talet.  Bland missbrukare är Fentanyl känt som China White eller drop dead. 2011 dog 38 personer där man kunde se tydliga tecken på användning av just Fentanyl. Man blir väldigt snabbt beroende av denna drog enligt Joakim Strandberg, utredare på Folkhälsoinstitutets avdelning för drogprevention.

Martins tillfrisknande tar lång tid. Han har nu legat på sjukhuset i tre månader och har fortfarande mycket svåra smärtor. Martin får därför fortfarande Fentanyl, hans kropp kräver nu högre doser eftersom kroppen har börjat vänja sig vid läkemedlet. Martin behöver även ha högre dos av Fentanyl, för han har påbörjat rehab så som sjukgymnastik och arbetsterapi för att långsamt försöka komma tillbaka till sitt gamla liv. 

Martin blir förflyttad från Sahlgrenska sjukhuset för att rehabiliteras på Högsbo sjukhus där de är specialister på de skador Martin har.  Läkaren som Martin får på Högsbo sjukhus tycker att Martin får alldeles för höga doser av Fentanyl och vill istället trappa ut Fentanylen och byta till en svagare medicin som inte är lika beroendeframkallande.  Martin vill inte byta ut sin medicin, men hans nya läkare är rädd för att Martin har blivit beroende och vill inte ge honom mer Fentanyl.

Martin börjar känna abstinens efter bara några timmar fastän att han får ett annat läkemedel mot hans svåra smärtor. Smärtan i kroppen ökar, han börjar svettas, får hjärtklappning, känner oro och får ångest. Denna fas kallas för den akuta abstinensen och är kortvarig, oftast varar den från några dagar till några veckor.

Martin ringer på klockan och sjuksköterskan kommer och hittar Martin i sina egna spyor, han har nu ganska svåra abstinensbesvär. Martin förstår fortfarande inte att hans kropp har blivit beroende av Fentanyl. Hans läkare tillkallas för Martin kräver att han skall få Fentanyl, han hotar med att skriva ut sig från sjukhuset om han inte får detta. Martins läkare förklarar att han behöver prata med några kollegor angående Martins situation, då han fortfarande har svåra smärtor från sin olycka och samtidigt blivit beroende av Fentanyl. Martin blev nöjd med vad läkaren har planerat och fick lugnande medicin för att dämpa hans ångest och för att kunna slappna av.

Nu har Martins läkare talat med olika specialister så som läkare på smärtenheten och olika läkare på beroendekliniken Sahlgrenska.  De har kommit överens om att de skall fortsätta att ge honom svagare smärtstillande läkemedel och samtidigt sätta in behandling för måttliga opiatbesvär. Detta innebär att Martin kommer få ett läkemedel som heter Buprenorfin under sex dagar då abstinensen är som värst.

Martin har nu tagit sig igenom den första veckan av sin abstinensbehandling, vilket har varit väldigt tufft för honom då han har svåra smärtor i kroppen och har sjukgymnastik dagligen. Han känner fortfarande ett ”sug” efter Fentanyl och tar upp detta med sin läkare nästan dagligen, han försöker med allt för att få Fentanyl.

Att vara beroende av Opioider är ett kroniskt tillstånd. Utan någon form av behandling så återfaller näsan alla opioidmissbrukare inom 6 månader. De två vanligaste behandlingarna är farmakologiska behandlingar eller användning av olika psykologiska redskap.  Med psykologiska redskap menas att man arbetar mycket med beteendeförändringar, detta fungerar oftast bäst i samband med läkemedelsbehandling, så som Metadon som är den vanligaste medicinen mot långvarig opiatberoende. Det är endast psykiatrispecialister som registrerat sin enhet hos SoS som får lov att ge Metadonbehandling.

Eftersom att Martin inte har något långvarigt opiatberoende bakom sig, så är det aktuellt att remittera honom till beroendekliniken där han får träffa specialister inom psykiatri och drogberoende. Detta är han positiv till då han nu har förstått att han har utvecklat ett beroende. Han känner att han inte kan ta sig ur detta själv då han tänker på Fentanyl flera gånger per dag.

Martin har nu återhämtat sig efter sin olycka och är nu klar för att skrivas ut från Högsbo sjukhus. Han har fortfarande svåra smärtor, men läkaren har hans medicinering under kontroll. Beroendekliniken och smärtenheten kommer nu att samarbeta kring Martin och försöka hjälpa honom så gott det går.

Fallexempel 12

Patienten var en man som valde alkohol framför sin familj. Låt oss kalla personen för Anders. Han var en alkoholmissbrukare och även rökte cigarretter. Hans familj bestod utav frun och deras tre barn. Två söner och en dotter. Anders har sen tidig ålder rökt cigaretter som i sin tur gjort att han dragits till alkohol. När man röker så blir man oftast torr i munnen och festar man så är alternativet att man dricker mer, i samband med rökningen. Anders besökte många restauranger med sina vänner och började dricka alkohol i samband med maten, varje vecka de var ute. På vardagarna gick de på restaurang och på helgerna var det fest som gällde. På festerna kunde Anders dricka ofattbart mycket alkohol vilket gjorde att Anders började röka mer.

Hans ständiga restaurangbesök gjorde att han inte spenderade så mycket tid med familjen utan hade alkohol som en närmre vän på dagarna. Efter ett tag började sönerna också röka samt dricka alkohol eftersom de såg sin far göra det under en längre tid. I samband med rökningen utvecklade även dem ett alkoholberoende. 

Anders har utvecklat ett alkoholmissbruk som tvingar honom att dricka alkohol varje dag. Han besöker restaurangerna dagligen för att sitta och dricka sprit. Anders promenerar väldigt mycket och därför inte överviktig utav den stora mängden alkohol. Den dagliga rutinen för Anders är stiga upp, promenera till affären för att köpa cigaretter samt att besöka olika vänner runtom i området där han bodde, för att dricka sprit hos dem eller för att de gemensamt ska gå ut och dricka på någon utan restaurangerna. 

Anders har haft detta beteende sedan 20 år tillbaka. Han är numera i 50 års ålder och har blivit sjuk. Han åker in på sjukhus för leverskada. Hans lever börjar säga ifrån för den höga mängden alkohol. Läkaren säger till honom att han inte får dricka alkohol numera om han vill leva. Om Anders skulle fortsätta med sitt beteende skulle han inte leva många månader till. Anders var inlagd på sjukhuset ett par dagar och sedan blir utskriven, då han hade blivit lite bättre.

Trots läkarens rekommendationer om Anders situation, väljer Anders att fortsätta sitt beteende med att dricka alkohol. Han går ut med sina vänner och dricker trots att han vet att det är oerhört skadligt.

Efter ett par veckor hamnar Anders på sjukhus. Denna gång får familjen ett besked om att Anders inte kommer att överleva. Levern och andra organ har tagit för mycket skada utav alkoholen och går inte att rädda. Anders avlider en vecka senare.

De ena sonen har idag slutat dricka stora mängder alkohol och röka cigaretter.

Fallexempel 13

En tisdag i februari inkommer ambulansen med en medvetslös 30-årig man vid namn Peter till Sahlgrenskas akutmottagning. Larmet rings in av en bekant till Peter, de befinner sig i dennes bostad. Peter har överdoserat på heroin. Två veckor tidigare har Peter släppts ut ur fängelse efter att ha åkt fast för ett inbrott i ett villaområde i Göteborg. Han hade då bestämt sig för absolut avhållsamhet från droger.

På akuten sätt livsuppehållande hjärt-lungbehandling in. Peter andas knappt när han kommit till akuten. Man gör en drog-screening för att se om han har tagit andra droger än heroin. Sen sätter läkarna in ett motgift, naloxon, vilket ges upprepade gånger med minuters mellanrum för att motverka den livsfarliga förlamning av det centrala nervsystemet och andningen som heroinöverdosen orsakat.

Plötsligt vaknar Peter, våldsamt aggressiv och med stark ångest. Sjukvårdsteamet lyckas övertala honom om att stanna kvar på akuten för fortsatt behandling. Läkarna kontrollerar hans pupiller, tar urinprover, kollar efter infektioner och hur hans tänder ser ut. Efter att ha legat på övervakning några timmar får han träffa en psykiatriker som vill remittera honom vidare till en beroendemedicinsk klinik för att han där ska få slutenvård vilket Peter går med på. Läkaren kontaktar även socialtjänsten vilket alltid ska göras vid livshotande överdoser.

För Peter väntar nu en flera månader lång inläggning där han kommer att få abstinensbehandling och psykosocial behandling. Beroende på hur illa hans beroende är och eventuella andra psykiska åkommor han har dragit på sig kommer man fokusera på återfallsprevention, kognitiv beteendeterapi eller motiverande samtal, vilka alla har visat sig vara effektiva mot opiatberoenden. Han kommer troligtvis att få substitutionsbehandling för att lindra abstinensen. Metadon är en vanlig medicinering vilken kan möjliggöra att missbrukaren kan återkomma till ett mer normalt liv och som dämpar suget efter heroin.

Fallexempel 14

Patienten växte upp med föräldrar som var alkoholberoende. Patienten såg beroendet som något negativt och blev istället nykterist (tills patienten var närmare trettio år gammal). Patientens barndom kantades av olika problem och svårigheter som ofta följer med missbruk.

Patienten träffade en tio år äldre partner och fjorton år gammal flyttade patienten med partnern till en annan stad. Det dröjde inte länge förrän partnern visade sig ha samma sjukdom som patientens föräldrar. Patienten stannade dock och fick två barn med sin partner. Under de år patienten levde med partnern utsattes patienten för psykisk och fysisk misshandel samt sexuella övergrepp från både sin partner och dess far. Det var år senare, när patienten tagit sig bort från den miljön, som patienten slutligen började dricka. Patientens drickande började med fester med nya partnern och eskalerade till ett missbruk/beroende som tog många år att bekämpa. Även patientens nya partner var alkoholist och våldsam.

Patienten avslutade äktenskapet med nya partnern efter några år och tog sig i kragen och blev nykter. Patienten klarade av nykterheten och hann även få barnbarn när en av sönerna hastigt gick bort. Patientens 22-åriga son avled på grund av hjärtmuskelinflammation och inte långt därefter återupptog patienten sitt drickande.

Fallexempel 15

Denna man är i 30-års åldern. Han har nyss köpt ett hus, har en fin bil, fru, tre barn och en schäfer. Förutom detta har han även en underbar krets av närstående och familj som bryr sig om mannen. Han har ett jobb på ett stort företag  där han jobbat i nästan hela sitt yrkessamma liv. Han har rötter ifrån ett annat nordiskt land och är uppvuxen i svåra förhållanden.

Med mycket obearbetade minnen och ett förflutet som kriminell inom mc-kretsar så har han mycket i ryggsäcken. Dessutom bär han på många vänners död i minnet efter både missbruk och våld. Hela tiden finns det saker som gör att han är som en vakande hök. Inte bara över sig själv utan även över sin familj.

Sedan tonåren har han tagit till alkohol som en flykt från verkligheten. Då har han även brukat våld och sett det som en möjlighet att fria sig från sina smärtsamma minnen. Men efter en en allvarlig skada får han tillgång till starka receptbelagda mediciner. Medicinerna tar han utan dess like och följer inte rekommendationerna överhuvudtaget. När läkarna inte längre vill skriva ut mer mediciner av denna styrkan väljer han att ta till andra medel för att få tag på något liknande preparat som ger samma effekt.

Tack vare sina kontakter kan mannen få tag på starka mediciner (opioider). Dessutom får han tag på förfalskade recept som gör att ingen i mannens närhet misstänker någonting. I detta laget har mannen gått från en missbruksfas där han hade kontroll över sitt missbruk till en beroende fas. Nu behöver han substansen, hela tiden och utan effekten eller det så kallade ruset så klarar han inte av dagen.

Så från början handlade det om smärtlindring och en flykt från det förflutna som gjorde för ont att minnas men det gick över i ett missbruk som han tappade kontrollen över. Eftersom kontakterna han hade aldrig tvekade på att hjälpa honom med de olagliga medicinerna så gled han in på en räkmacka in i missbruket.

Under denna perioden börjar mannen få problem på jobbet. Han somnar i trucken på jobbet och chefen larmar direkt till företagshälsovården. Men vad hans familj inte vet om är att han har ett tungt blandmissbruk. Men det är svårt att säga att familjen inte vet, för familjen vet men väljer att se förbi mannens problem och hoppas att det löser sig av sig själv.

Mannen börjar få större aggressionsutbrott än någonsin, försvinner iväg från familjen allt oftare, lämnar barnen hemma själva, somnar med tabletter över bordet och slutar bry sig om omgivningen. Han börjar sluddra, går konstant runt med små pupiller, är helt avtrubbad och blir svårkontaktad. Han börjar få psykoser och går runt med kniv för att skydda sig själv. Mannen misshandlar en närstående grovt med ett basebollträ och åker in i fängelse.

Det finns en massa orsaker till varför mannen kunde börja ta droger. Han umgicks med fel människor, hade kontakter som bara ville åt pengarna, han kunde skylla på smärta och han ansåg aldrig att han gjorde något fel. Men varför han fortsatt är bara han som vet och eftersom att missbruket än idag är aktuellt så finns det ingen bättre förklaring än att han har utvecklat ett beroende och inte kan kontrollera sitt missbruk.

Fallexempel 16

”Jag började med droger redan vid 10-års ålder, det första jag testade var att sniffa thinner. Sedan har jag testat mig genom olika droger. Jag har använt hasch och amfetamin dagligen i stort sett hela mitt vuxna liv. Jag bodde från tonåren i en stad där drogerna var väldigt utbredda och lättillgängliga.

Ända sedan jag var liten har jag känt att det är något fel på mig, jag har aldrig känt mig delaktig i gruppen. När jag började med droger förändrades allt detta, drogerna fyllde upp detta tomrum i min själ och jag kände mig hel.

Jag har råkat illa ut flera gånger på grund av mitt drogmissbruk. Jag har blivit skjuten och knivhuggen. Jag har också fått Hepatit C infektion för att jag har delat sprutor. Jag har begått många brott för att försörja mitt drogmissbruk, stölder, vapenbrott och misshandel.
Under en lång period när jag gick på amfetamin var jag helt i min egen värld och hade nojor som jag var tvungen att hantera.

Jag tyckte att det var lättare att vara jag när jag tog droger. Det som var jobbigt var alla hjärnspöken som fanns. Jag kunde se en polis där det egentligen var en postlåda.

Jag slutade till slut med droger när jag kom till en punkt när jag inte orkade med mig själv varken med eller utan droger. Jag ringde själv till socialen för att få behandling. Jag behövde komma iväg från hela min omgivning. Först kom jag till ett behandlingshem och sedan var det fortsatt behandling mer på egen hand. Jag fortsätter idag att arbeta med mig själv och går regelbundet på möten hos Anonyma Narkomaner. Som led i min behandling kom jag in på arbetsmarknaden och hade turen att få en chef som trodde på mig detta ledde till fast jobb. Jag har nu kunnat betala av nästan alla mina skulder hos kronofogden.

Jag har idag träffat en kvinna med liknande bakgrund, vi är gifta och har en dotter. Vi kan hjälpa och stötta varandra och har total avhållsamhet från droger och alkohol. Vi går på 12-stegs möten varje månad annars lever vi som vilken familj som helst.
Mina barn sedan tidigare har jag umgänge med och den äldsta dottern bor hos oss.

Mitt budskap till ungdomar som vill prova är att GÖR DET INTE. Hur det än känns som kommer drogerna för eller senare förstöra ditt liv och även livet för dina nära och kära.”

Före detta sambon: ”Jag fick nog en kväll och drog hem till mina föräldrar för att hjälpa min mamma jag lämnade barnen hos X. När jag kom hem dagen därpå mötte jag X i hallen, han var helt borta och försvann ut. Jag förstod att han hade hallucinationer och hade haft det hela natten. Han visste inte ens hur telefonen fungerade. Som tur var hade barnen sovit genom det här. Dessvärre har de ändå lidit men och går fortfarande på BUP och lider av posttraumatiska stressyndrom och ångest. X är nu drogfri och lever ett ganska bra liv. Vår äldsta dotter bor hos honom och han har umgänge med de andra. Men han har åsamkat mycket lidande i vårt liv. Jag har alltid varit orolig och hela min familj har lidit av detta”.

Föräldrarna: Mamman: ” Jag förstod tidigt att X inte mådde så bra, han verkade aldrig bekväm med att leka med kompisar eller i andra sociala sammanhang. Jag tror att jag blundade för hans drogproblem i början. Han hade varit ganska strulig, slagit sönder rutor och tänt eld på saker och helt plötsligt upphörde det. Jag blev lättad först innan jag insåg att något annat var fel. Men han verkade gladare och mer tillfreds så till en början lät jag det vara. Jag blev sedan medberoende, allt handlade om X, jag lade mycket av skulden på mig själv. Varför hade jag/vi inte reagerat? Samtidigt handlade det om att göra allt för X. Vi har hjälpt honom med väldigt mycket pengar. Han hade ju ständigt skulder och var väldigt illa ute. Vi mår fortfarande dåligt även om X nu lever ett bra liv och är drogfri. Det här förstör livet för alla inblandade. Man lever med ständig skräck att någon ska knacka på dörren och säga att allt är slut.”

Pappan: Jag jobbade mycket och förstod nog inte eller ville väl inte se hur det var med X. Jag tyckte det var skönt när han verkade ha hittat en plats där han kände sig nöjd och glad. Innan var han så ensam och verkade olycklig. Jag ville nog inte se att det var droger inblandat till det till slut inte gick att blunda för det längre. Jag har mått väldigt psykiskt dåligt av det här och har i perioder varit sjukskriven från jobbet på grund av utbrändhet. Det har varit dels av skuldkänslor som jag har mått så här dåligt. Vi har såklart ställt oss frågan varför vi inte reagerade i tid? Det enda man vill är att ens barn ska må bra och vara lyckligt. Vi har fått betala en del skulder åt X under hans år som missbrukare. Det gjorde vi ju för att han inte skulle råka illa ut. Man känner inte igen sitt eget barn. Det är omöjligt att veta hur man kommer reagera innan man hamnar i den här situationen. Både hans mamma och jag önskar ju naturligtvis att vi hade reagerat redan när han var ung. Nu är det en lång väg även för oss.

Ett liv med droger påverkar alla, inte bara den som missbrukar.