F40-F48: Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom
Nedanstående text är utformad av studerande
Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
Det som kännetecknar ett generaliserat ångestsyndrom är att personen återkommande känner sig orolig, ängslig och osäker. Ett vanligt beteende är att det uppstår ”tänk om” tankar där man oroar sig för saker som ännu inte hänt men som skulle kunna hända. Ofta är personen väldigt medveten om att omgivningen tycker att man oroar sig/tänker för mycket. Vidare är det vanligt med problem/orolig mage, dålig aptit, pressar tänder, muskelvärk, huvudvärk och sömnsvårigheter.
Orsak
Ständig oro och ångest det kan bero på obearbetade svara händelser tidigare i livet. Det kan vara traumatiska upplevelser, tidiga förluster som en nära anhörigs bortgång eller flyt. En del kan ha i sin arvsmassa mer oro och ångest.
Förekomst
Generaliserat ångestsyndrom förekommer oftast i de sena ungdomsåren eller tidiga vuxen åren. Det uppträder inte på en viss sorts människor utan har mer med sårbarhet eller stress att göra. GAD kan också vara ärftligt. Oftast är det kombinationen utav alla de faktorerna listade ovan som gör att man får en sådan ängslig läggning som GAD är. Man kan också ha haft en otrygg uppväxt, upplevt trauman eller haft tidiga förluster i livet. Detta kan göra att oron blir ett sätt att hantera dessa händelser.
Yttringar
Personer med Gad ofta är oroliga, ängsliga och osäker på sin omgivning. Dessa personer blir lätt trötta och det är vanligt att man har en dålig nattsömn, vilket i sin tur leder till att man sällan är utvilad. Magproblem är vanligt, och att kroppen har en slags vandrande värk i muskler och leder. Huvudvärk och hjärtklappning är också vanligt förekommande hos dessa personer. Rastlöshet, uppskruvad personlighet och att vara på helspänn är vanligt.
Prognos
GAD är generellt ett livslångt/långvarigt tillstånd, men med bra behandling så ser prognosen god ut. Man kan ofta fungera både socialt och i arbetslivet. Men på grund av sömnsvårigheter och andra symptom så kan man periodvis drabbas av vissa funktionsnedsättningar.
Utredning
För att ge diagnos görs en grundlig utredning för underlag för en vårdplanering med hög kvalité med regelbunden uppföljning. Basutredning görs i fyra delar:
-
Basutredning som utgörs av patienternas självskattning.
-
Bedömmarskattning för bedömning av sjukdomsgrad.
-
Standardiserad diagnostisk intervju.
-
Anamnesupptagning.
Utredningen sker dels genom bas utredning och dels genom allmän utredning. Basutredningen sker genom att svara på hälsorelaterade livskvalite frågor på EQ-5D blanketten. Allmän utredningen sker genom att träffa läkare. Bedömning av omfattningen av den somatiska utredning; kan ickepsykiatrisk orsak tex hormonell rubbning.
Utredningsmetodik
Screening; man ställer rutinmässiga frågor, självskattningsskalor, eller skalor som utformas av behandlare. Depressions och ångestskattning, MADRS (Montgomery Asberg Depression Rating Scale), skattning av social och funktionsförmåga GAF (Global Assessment of Functioning), skattning av kognitiv förmåga MMT (Mini Mental Test), GAD-7 (Generalized Anxiety Disorder), HAD (Hospital Anxiety and Depression Scale).
Behandling
Kognitiv beteendeterapi (KBT) har en bevisat god effekt på människor med diagnosen generaliserat ångestsyndrom (GAD). Med hjälp av KBT kan patienten få en förbättrad förmåga att hantera sina symtom och hitta lösningar på sina problem. KBT når bäst resultat hos patienter som är motiverade. Det finns dessutom bra behandling med hjälp av läkemedel. I Sverige har läkemedelsverket accepterat fyra preparat med god verkan – venlafaxin (efexor depot), escitalopram (Cipralex), pregabalin (Lyrica) samt paroxetin (Seroxat). Dessa två behandlingar går att kombinera.
Omvårdnad
De flesta patienter blir positiv överraskad i samband med att de får en diagnos, det bekräftar deras lidande, många har sök vård i flera år och känt sig kränkta av sjukvården som inte tog de på allvar. De behöver tid och förståelse, empati, de ska behandlas i början med SSRI och remitteras till KBT i framtiden, i vätan på terapin ska de kunna erbjudas kontinuitet och delaktighet.
Som vårdare ska man se patientens livssituationen, ensamheten, ekonomi, behov av dagliga hjälpinsatser. Det finns kurator, som kan hjälpa med ekonomin, det finns möjligheter att boka stödsamtal , skaffa ledsagare, kontaktperson, boendestöd, hemtjänst, etc. Om vi tar oss tid och är lyhörda kan vi se till att patienten förbättrar livskvaliteten och lindra symtomerna.
Förhållningssätt
Först och främst ska man arbeta för en sund patientsäkerhet. Regelbunden kontakt med patienter, skapa förtroende och ha ett bemötande byggt på respekt och empati. Fortlöpande sammanhang är av stor vikt för patientrelationen. Det är viktigt att som mål med att få patienten att vilja delta i behandlingen. Att kunna lyssna på vad patienten har att säga, och göra det på ett respektfullt sätt.
Forskning och utvecklingsarbete
Vid ett tillfälle gjordes en undersökning av 10000 svenska tvillingar som visade att bland dem som var 55 år och äldre så uppvisade 3,95% av kvinnorna och 1,74% av männen GAD-kriterier. Vidare gjordes det en undersökning i svensk data 2001 och då visade det sig att 3,6% bland de vuxna hade GAD samt 3,8% som hade GAD och depression.
Anhöriga
Som anhörig är det viktigt att stötta och lyssna. Att finnas där och uppmuntra till att söka professionell hjälp.
Om man som anhörig har frågor och vill diskutera/prata med andra som lever i samma situation, så finns det Svenska Ångestsällskapet (ÅSS), en stödorganisation. Som finns för att ge stöd till anhöriga och personer som lever med ångest.
På ÅSS ger dem tips som att t.ex.
- uppmuntra (inte ge dem skuld för att du påverkas av tillståndet)
- Bli inte besviken vid bakslag
- Berätta när din vän gör framsteg! Ibland märker de inte själva när det gör de.
Nationella riktlinjer
Nationella riktlinjer lyfter vikten av ett effektivt omhändertagande som innebär en vård med hög tillgänglighet, god kontinuitet, samverkan och ett utbud av effektiva behandlingsformer.
Lagar
Patientens säkerhet bygger på att vården håller hög kvalité och att patienten litar på den vård som ges. Till hjälp har man säkerställt ett antal lagar som ska följas. En utav dessa lagar är HSL – hälsosjukvårdslagen som framförallt bygger på respekt och trygghet mellan patienter och personal.
2 a § Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt
· 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen,
· 2. vara lätt tillgänglig,
· 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
· 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen,
· 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården.
Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt.
Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Lag (2006:493).
Etisk relaterat till generaliserat ångestsyndrom (GAD)
Självbestämmande är något som man måste ta hänsyn till. Man kan inte tvinga någon att må bra. En person med GAD är väldigt sårbar. Det kommer uppstå situationer som kommer få dig att fundera på vad som är rätt eller fel. Ibland kan något som personalen ser som självklart eller som nödvändigt, inte vara möjligt. Det kan handla om behandlingsmetoder eller medicineringar som är till för att göra en patient bättre.