Exemplifiering - Kontaktmannaskap och vårddokumentation - Behandlingshem

Kontaktmannnasystem

Patienter och personal kan delas in i grupper, ex.:

- Grupp 1 och grupp 2 (Grön och blå grupp)…

Exempel:

Varje dagpersonal (SSK/MSK) är kontaktman för två patienter. Nattpersonal har fyra kontaktpatienter vardera. Patienten har alltså 2 kontaktmän dagtid. De arbetar i olika pass så att patienten skall ha en kontaktman som är i tjänst så ofta som möjligt. På natten har patienten alltid en kontaktman tillgänglig. Inför varje vecka skall patient och kontaktman upprätta ett individuellt veckoschema. Detta utvärderas på fredagar.

Vårdplan:

Vårdplan upprättas mellan patient och kontaktman när patienten gjort sig hemmastadd på… och beslutat sig för att stanna. Patient, kontaktman och psykolog sitter gemensamt ner och har vårdplan var tredje vecka. Tid avsättes för att utvärdera vårdplanen en gång/vecka. I en behandlingsmodell är nattpersonalen mycket viktig.

Nattpersonal och kontaktmannaskap

Nattpersonalens uppgifter är bl.a. att:

Hjälpa patienten att hantera sin ångest. Ofta kommer tankar och ångest om sådant som har varit jobbigt under dagen. Det är viktigt att dag- och nattpersonal arbetar enligt samma metoder. Hålla telefonkontakt. Ex.: dagpatienter och utskrivna patienter ringer ofta och behöver prata vilket ger patienterna stor trygghet.
 

"När kontaktman och patient är överens om målsättningarna kan kontaktmannen förklara för patienten, att han/hon befinner sig vid foten av en trappa med alla sina nuvarande problem och att målen finns högst upp och att varje trappsteg är ett framsteg. Varje trappsteg är ett delmål. Det gäller att kontaktmannen gör varje problem så konkret som möjligt. Delmålen ska vara realistiska, så att patienten ska kunna genomföra dem, dvs. man utgår ifrån patientens individuella behov och svårigheter. Det är väldigt viktigt att patienten är aktiv under behandlingens gång, att låta honom/henne fatta egna beslut om förslag på olika lösningar, eftersom det ger ett bättre resultat och förhoppningsvis en mer långsiktig effekt. Tillsammans med patienten väljer kontaktmannen en lämplig behandlingsmetod för att förändra det som orsakar problem hos patienten". 

Introduktionstid

Introduktionstiden är en socialiseringsperiod då patienten lär känna personal och medpatienter. Via skattningar, intervjuer och observationer samlas information om patientens olika problem och föreställningar. Detta material ligger till grund för att formulera de eventuella problem som patient och kontaktman tillsammans finner viktiga att arbeta med. Det är av stor vikt att lägga stor energi i början av behandlingen med motivationsarbete för den kommande behandlingen. Detta för att hjälpa patienten att väga in för- respektive nackdelar med att ta itu med sina olika problem och genom att kartlägga patientens egna resurser.
 
Under den första introduktionstiden går patient och kontaktman tillsammans  igenom ett ADL status (allmän - daglig - livsföring). . I denna skattning ingår 4 delmoment, dessa delmoment innefattar huvudrubrikerna:
- personlig vård
- boende/samhälle
- arbete/studier
- fritid/vila
Via olika skattningar, intervjuer och observationer samlas information om patientens olika problem och föreställningar. Detta material ligger till grund för att patienten ska ha möjlighet att formulera de eventuella problem som han finner viktiga att arbeta med.

Veckoschema

Veckoschema används för att skapa en god struktur och en trygg vardaglig miljö som är förutsägbar för patienten och personalen. Individuellt anpassad aktivitet är viktigt för patienter med t.ex. igångsättningssvårigheter, initiativlöshet och benägenhet till isolering. Veckoschemat innehåller sådana aktiviteter som anser kan vara patienten till gagn i vardagslivet.
 
Patienten upprättar ett individuellt veckoschema tillsammans med sina kontaktmän i slutet av varje vecka. Detta görs utifrån vårdplanen och det utbud av aktiviteter vi kan erbjuda. Veckoschemat kan även ses som ett styrmedel där det kan öka eller minska graden av aktivitet beroende på patientens behov och tillstånd och i vilken fas av behandlingen patienten befinner sig.

Att tänka på som kontaktman

Försök fånga upp specifikt vilka känslor som uppkommer då patient löser respektive inte löser ett problem. Fråga efter konkreta exempel och detaljer vid vaga eller diffusa påståenden (samla fakta).
 
Genom att fråga på rätt sätt så kan man få fram den kunskap som vi alla människor bär inom oss. Detta kallas för den Sokratiska metoden och den hjälper patienten komma fram till de specifika föreställningar som ger upphov till t.ex. rädsla. Patienten kan ha fastnat i sina egna tankebanor och behöver hjälp att få nya synvinklar. Det handlar om att ge patienten ett vidgat perspektiv och en ökad förståelse. Med hjälp av speciell frågeteknik undersöks alternativ och möjligheter som man sedan omsätter i verkligheten.

Utvärdering

På schemat kan ingå att var kväll göra en utvärdering av den gångna dagen. Var fredag görs en större utvärdering och sammanfattning av den gångna veckan. På så vis utvärderas alla behandlingsinsatser för att få möjlighet att kartlägga och dokumentera effekterna av de olika behandlingsmomenten. 
 
Vid utvärderingstillfällena ställes frågor på ett sådant sätt att patienten själv får formulera svaren. Därigenom blir han en "aktiv tänkare" som reflekterar över vad han gjort, vad han lärt sig, vilka problem han löst och vilka nya slutsatser han kan dra utifrån sina erfarenheter. 
- Vad har jag lärt mig under den gångna veckan? 
- Finns det problem som jag har löst och hur gick jag i så fall tillväga? Finns det fortfarande olösta problem kvar, hur ser de ut? 
Förslag till problemlösningsmodeller. Fråga upp specifikt vilka känslor som uppkommer då pat. löser resp. inte löser ett problem (= träna in att olika känslor uppstår i olika situationer och betyder något, är en signal).

Utvärdering av veckoscheman för patienten och personal

- Är jag nöjd med schemaläggningen eller bör något förändras?
- Lagom med aktiviteter?
- Saknas något?
- Vad har jag genomfört/ej genomfört av det jag planerade
- Har något specifikt blivit bättre resp. sämre jämfört med föregående vecka?
- Hur kan det komma sig?
- Hur har jag disponerat icke-schemalagd tid?
Fråga efter konkreta exempel och detaljer vid vaga eller diffusa påståenden. 
Samla fakta!