Uppgifter - Psykiatri 1
Uppgifter på E-nivå (obligatoriska)
1. Psykiatrins historia
Uppgift: Beskriv några exempel ur psykiatrins historia.
Tips till uppgift: Som en del av psykiatrins historia kan t ex nämnas: helgeandshus, fattighus, fasthållning och förvaring av personer med psykisk sjukdom (innan mentalsjukhusen byggdes). Tidigare behandlingsformer (t ex varbehandling, dårkistor, överraskningsbad, strålbehandling med vatten, snurrstol/bädd, långbad, tvångströja, bältesläggning, vilosalar, mentalsjukhusens uppbyggnad i Sverige under sekelskiftet 1800-1900-tal, insulincomabehandling, ECT, lobotomi, läkemedel som klorpromazin ”Hibernal”... Psykiatriädelreformen…).
Tips på länkar: https://sv.wikipedia.org/wiki/Mentalsjukhus, https://studymore.org.uk/mhhtim.htm, https://sv.wikipedia.org/wiki/Psykiatrireformen
2. Förklaringsmodeller till psykisk ohälsa
Uppgift: Beskriv två förklaringsmodeller för hur psykisk ohälsa uppstår.
Tips till uppgift: Exempel på förklaringsmodeller kan vara: psykobiologisk, psykodynamisk, beteendevetenskaplig, socialpsykologisk, kognitiv, dialektisk…
Tips på länkar: https://psykologi-1.webnode.se/, https://lattattlara.com/
3. Hur pysiska, psykosociala och socioekonomiska situation samt könstillhörighet kan påverka psykisk hälsa och ohälsa
Uppgift: Beskriv hur individens fysiska, psykosociala och socioekonomiska situation samt könstillhörighet kan påverka psykisk hälsa och ohälsa.
Tips till uppgift:
Dessa fyra begrepp ska bearbetas i text: (1) fysisk, (2) psykosocial, (3) socioekonomisk, (4) könstillhörighet i relation till både (1) hälsa och (2) ohälsa. Här beskriver du dina personliga reflektioner, tolkningar och värderingar.
4. Förebyggande åtgärder riktat mot psykisk ohälsa
Uppgift: Ge några förslag på vad som kan förändras i människors livsstil för att förebygga psykisk ohälsa.
Tips till uppgift: Här beskriver du dina personliga reflektioner, tolkningar och värderingar.
5. Psykiska funktionsnedsättningar
Uppgift: Utgå från två vanliga psykiska funktionsnedsättningar; Generaliserat ångestsyndrom - GAD och fobiska syndrom.
Beskriv:
· Orsak
· Symtom
· Skattningsinstrument
· Behandling
· Vård- och omsorg
· Omvårdnad
· Återhämtning
· Prevention
Tips på länkar: https://www.angest.se/riks/?page_id=1, https://www.sps.nu/, https://www.ocdforbundet.se/
Tips på skattningsinstrument:
· GAD-7 (Generalised Anxiety Disorders 7-item scale), PSWQ (Penn State Worry Questionnaire), HAD (Hospital Anxiety and Depression Scale), ACQ(Agoraphobic Cognitions Questionnaire), ASI (Anxiety Sensitivity Index), BSQ (Body Sensations Questionnaire), CAQ (Cardiac Anxiety Questionnaire),MADRS-S, MDQ, PHQ-9, M.I.N.I. (Mini Internationell Neuropsykiatrisk Intervju), EQ-5D (kan exempelvis användas före, efter och vid uppföljning av ECT), Hälsorelaterad livskvalitet – EQ-5D…
6. Kommunikation
Uppgift: Beskriv hur man möter och kommunicerar med människor som har generaliserat ångestsyndrom - GAD och fobiska syndrom.
Tips till uppgift:
· I kommunikationsteknik kan man bl a beskriva hur man möter och kommunicerar utifrån mig själv som personal och samtalspartners tankar, känslor, handlingar, upplevelser, värderingar...
· Skillnader och likheter i mötet och kommunikationen kan finnas i relation till olika psykiska funktionsnedsättningar, samt behov av bl a bekräftelse, förståelse, förtydligande och återkopplande.
· Mötet med en annan person är oftast individuellt, men ett möte med en person med en psykisk funktionsnedsättning kan även ställa krav på förhållningssätt och riktlinjer...
7. Innebörden av ett respektfullt, lyhört och empatiskt förhållningssätt
Uppgift: Beskriv innebörden av ett respektfullt, lyhört och empatiskt förhållningssätt.
Tips till uppgift: Lyhördhet: Lyhördhet innebär att lyssna med respekt och omdöme samt att kunna tyda olika signaler från en person med psykisk funktionsnedsättning. Lyhördhet innebär också "timing" - att invänta rätt tidpunkt och tillfälle för en insats eller åtgärd.
Tips på länkar: Respekt: https://sv.wikipedia.org/wiki/Respekt, Empati: https://sv.wikipedia.org/wiki/Empati
___________________________________________________________________________
1. Ovanstående 7 uppgifter lämnas in via hjärntorgets aktivitet (gemensamt och ej enskilt).
2. Antal sidor för inlämning: 11 st. Använd mall-inlämningsuppgift (se dokument).
3. Inlämning sker med dokument och ordbehandlingsprogram (exempelvis word). PDF-fil, screencast i dokument m.m. får ej användas.
4. Senast inlämningsdag för samtliga uppgifter: ---dag vecka --- (20__ - __ - __, kl. 23.55). Därefter stängs aktiviteten och inlämningsuppgiften kan ej längre lämnas in. Sista tidpunkt för komplettering: 20__ - __ - __, kl. 23.55.
___________________________________________________________________
Uppgifter på C-nivå (ej obligatoriska)
1. Psykiatrins historia
Uppgift: Beskriv exempel på vikten av evidensbaserad kunskap med utgångspunkt i psykiatrins historia (1960- och framåt).
Tips till uppgift:
Synen på psykiskt sjuka har varierat mycket mellan olika tidsepoker och kulturer. Under 1900-talet har mycket stora förändringar skett. De stora mentalsjukhusen byggdes upp och lades ner. Det utvecklades nya läkemedel för behandling av psykiska sjukdomar. Själva vårdarbetet har också förändrats radikalt. Det har gått från att ha varit mer övervakande till ett relationsinriktat omvårdnadsarbete med patientens behov i centrum.
2. Förstämningssyndrom
Fallbeskrivning Anders
Depression
Anders är uppväxt i Landskrona. Skilsmässobarn. Han har bott hos modern fram till 20 års ålder. Hans yngre bror flyttade till USA för tolv år sedan. De har ingen kontakt sedan tio år. Anders har några vänner samt några få ytliga kontakter. Gift sedan 28 år och har två vuxna söner. Anders bor i villa. Han har arbetat som lagerarbetare i 30 år inom verkstadsindustrin och varit fackligt engagerad, vilket inneburit många kurser på fritiden. Den senaste tiden har det varit mycket intriger på arbetsplatsen på grund av indragning av tjänster. Anders har tagit så illa vid sig att han varit sjukskriven i tre månader. Äldste sonen har flyttat hemifrån för tre år sedan och den yngste har fått en lägenhet för ett par månader sedan. Han flyttade förra veckan, men Anders kan ej glädja sig över detta utan istället ökar hans besvär och han upplever att han tappat kontrollen över familjen.
Anders är sjukskriven sedan tre månader tillbaka av sin husläkare och har tagit förstagångskontakt med psykiatrin. Han har inte känt så här tidigare utan alltid varit ”den starke” i familjen. Nu orkar han inte leva längre för det finns inget att leva för, men han har heller ingen kraft att göra sig illa. Gråter mycket. Äter och dricker dåligt samt legat till sängs den senaste veckan. Idag söker han akut hjälp tillsammans med makan och är villig till inläggning.
Anders konsumerar 2-3 flaskor vin (75cl/) i månaden. Han tycker om att laga mat och är nöjd med sin vikt. Ickerökare. Husläkaren har satt in honom på antidepressiova läkemedel. Anders har svårt att prata om sig själv. Han ”har aldrig lämnat ut sig till någon”. Upplever att maten inte smakar något och tycker inte att det spelar någon roll om han äter eller ej. Tidigare läste han mycket böcker. Han tyckte också om att arbeta med familjens hus.
Utgå från ovanstående fallbeskrivning. Bearbeta följande frågeställningar:
1. Beskriv utförligt två möjliga förklaringsmodeller till hur Anders psykiska ohälsa kan ha uppstått. Redogör utförligt för de teorier som finns bakom dessa förklaringsmodeller.
2. Beskriv utförligt hur Anders möjliga fysiska, psykosociala och socioekonomiska situation samt könstillhörighet kan ha påverkat hans psykisk hälsa och ohälsa.
3. Obsessive Compulsive Disorder - OCD
Fallbeskrivning Martin
Tvång
Martin är 25 år och född i Göteborg. Båda föräldrarna är i livet. Martin har bra kontakt med båda föräldrarna. Två bröder som han har kontakt med då och då. Martin har haft en normal skolgång, avslutat 3-årig naturvetenskaplig gymnasieutbildning utan några större problem. Därefter upplevt svårigheter att påbörja och slutföra studier och arbeten (t ex kortare kurser och provanställningar). Arbetat på Volvo Lastvagnar i cirka 6 månader mellan 19-20 årsåldern. Har få vänner som han i nuläget sporadiskt träffar. Ett fåtal intressen, däribland att spela bowling och läsa serietidningar. Ekonomiskt har han sjukbidrag sedan 5 år, har tagit studielån som han har betalat av och ett gammalt lån sedan han fick sin lägenhet 2002. Han har svårt att få ekonomin att gå ihop.
Martin upplever att han har svårt med koncentrationen, dragit sig undan vänner, vänder på dygnet. Martin sover 10 timmar per dygn, uppger att han ständigt känner trött och behöver mer ”kvalitetssömn”. Martin har svårt att motivera sig till att komma igång på morgonen, blir rädd och hamnar i tvångstankar/handlingar. Han uppger att han väntar på att det ska kännas på ett speciellt sätt i kroppen innan han kan göra olika saker. Martin upplever att han har tvångstankar i stort sett när som helst under dygnet. Martin utför tvångshandlingar för att bland annat motverka att drabbas av en dödlig sjukdom. Tvångshandlingarna består oftast i att tvätta sig och byta kläder, upplever sig själv som smutsig. Han har en stark rädsla att hans bakterier ska skada andra i sin omgivning.
Martin har en dålig social förmåga och uthållighet, ingen ögonkontakt, öppnar inte och håller inte igång samtal. Martin upplever att han fastnat i ett ”ekorrhjul”, ältar och har svårt att ändra/byta infallsvinkel i sitt tänkande och beteende. Är nedstämd, rädd, stresskänslig, initiativlös och mimikfattig.
___________________________________________________________________________
Utgå från ovanstående fallbeskrivning. Bearbeta följande frågeställningar:
1. Ge välgrundade förslag på vad som behöver förändras i Martins livsstil för att förebygga psykisk ohälsa.
2. Beskriver utförligt orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, återhämtning samt prevention vid de tvångsreaktioner (OCD) som Martin uppvisar.
3. Beskriv din egen roll som vårdare.
Tips till uppgift:
Under denna uppgift ska du sätta dig in i olika psykiska störningar som råder inom psykiatrin och dess betydelse för utformningen av psykiatrisk omvårdnad och behandling. Det ställer stora krav att arbeta som omvårdnadspersonal inom psykiatrin. Krav inte bara på dig som människa utan även som personal. Du har i ovanstående textavsnitt frågeställningar om: behandling, bemötande och omvårdnad… i relation till vissa psykiska störningar samt den egna rollen som vårdare.
4. Posttraumatiskt stressyndrom - PTSD
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Posttraumatiskt stress är ett inre stresstillstånd som personer som utsatts för traumatisk händelse ofta kan uppleva efter händelsen med upplevelser och reaktioner som t ex : ett bultande i bröstet, magproblem, sömnsvårigheter, lättskrämdhet, rädsla och oro kombinerat med mardrömmar, s k flashbacks d v s plötsliga minnesbilder från händelsen ofta påträngande och ångestväckande. Andra reaktioner och symtom kan vara minnessvårigheter, överdriven vaksamhet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet och en känsla av likgiltighet.
___________________________________________________________________________
Utgå från ovanstående text (Posttraumatiskt stressyndrom).
1. Beskriv utförligt hur man kan möta och kommunicerar med människor som har Posttraumatiskt stressyndrom.
2. Beskriver utförligt innebörden av ett respektfullt, lyhört och empatiskt förhållningssätt i relation till Posttraumatiskt stressyndrom.
Tips till uppgift:
Dessa tre begrepp ska bearbetas i text: (1) respekt, (2) lyhörd, (3) empatisk i relation till Posttraumatiskt stressyndrom. Här beskriver du dina personliga reflektioner, tolkningar och värderingar.
___________________________________________________________________________
1. Ovanstående 4 uppgifter lämnas in via hjärntorgets aktivitet (gemensamt och ej enskilt).
2. Antal sidor för inlämning: 9 st. Använd mall-inlämningsuppgift (se dokument).
3. Inlämning sker med dokument och ordbehandlingsprogram (exempelvis word). PDF-fil, screencast i dokument m.m. får ej användas.
4. Senast inlämningsdag för samtliga uppgifter: ---dag vecka --- (20__ - __ - __, kl. 23.55). Därefter stängs aktiviteten och inlämningsuppgiften kan ej längre lämnas in. Sista tidpunkt för komplettering: 20__ - __ - __, kl. 23.55.
___________________________________________________________________
Uppgifter på A-nivå (ej obligatoriska)
1. Evidensbaserad kunskap och god vård
Ge med utgångspunkt i psykiatrins historia exempel på vikten av evidensbaserad kunskap samt förklarar utförligt och nyanserat sambandet mellan evidensbaserad kunskap och god vård.
2. Förklaringsmodeller och bakomliggande teorier
Beskriv utförligt och nyanserat ett par olika förklaringsmodeller (ej samma förklaringsmodeller och teorier som de beskrivna i E-uppgift) till att psykisk ohälsa uppstår, redogör utförligt och nyanserat för de teorier som finns bakom förklaringsmodellerna samt jämför teorierna.
3. Livsvärldens betydelse för psykisk hälsa
Identifiera olika orsaker till att psykisk ohälsa uppstår, förklarar utförligt och nyanserat livsvärldens betydelse för psykisk hälsa samt ger välgrundade och nyanserade förslag på vad som behöver förändras i människors livsstil för att förebygga psykisk ohälsa. Utgå från nedanstående fallbeskrivning.
Patrick
När vi först får möta Patrick arbetar han som servitör, har en fantastisk servicekänsla med positiv utstrålning. Han visar alltid upp en glad och positiv sida, aldrig ledsen eller nedstämd. Killen som ville vara till lags och alltid ställde upp för sina vänner.
Han är kreativ, framåt, har en stor social kompetens och är tekniskt kunnig. Genom ovanstående egenskaper, charm och hans förmåga att hantera kunder och anställda tar honom till slut vidare till ett chefsjobb på ett It-företag.
Efter några år som VD hade företaget växt med framgång och tjänade ansenliga summor. Dilemmat är bara att Patrick inte har någon ekonomisk utbildning och förväntas ta stora ekonomiska beslut. Företagets ägare ifrågasätter hans kompetens inom den ekonomiska delen. Patrick känner sig mer och mer pressad/stressad, detta blir den utlösande faktorn till hans troligen latenta sjukdom.
Patrick ville möta sin bästa vän Mikael och berätta de mest fantastiska nyheterna, något utöver det vanliga. Han lät väldigt uppåt och forcerad. Under samtalet var allt osammanhängande och totalt obegripligt. När Mikael inte förstod, var det för att han inte var tillräckligt smart, hans hjärna hade inte tillräcklig kapacitet. Patrick sa att han var Gud, han var helt övertygad om att han var Gud. Mikael förstod av innehållet i samtalet och hur han pratade att Patrick drabbats av en psykos och att han var bipolär. Han hade även vanföreställningar som att han kunde göra sig osynlig och bröt ihop när han inte kunde bevisa sin förmåga. Det tog längre tid för Patrick själv att få insikt om sin sjukdom. Han lämnade sitt arbete som VD efter några månader.
Hans tillstånd pendlade mellan depressiva och maniska perioder. Han hankade sig fram mellan olika tillfälliga arbeten, som påverkade både självförtroende och ekonomi. Han ville inte bli inlagd på psykiatrisk avdelning för att han var rädd för att bli klassad som sinnessjuk. Så han vände sig till öppenvården för att få mediciner och träffade psykologer.
En del förespråkade bara psykofarmaka och en del medicin och samtalsterapi. Efter anhörigas ingripande blev han inlagd på Sahlgrenska sjukhuset ena dagen och utskriven nästa dag, då han inte ansågs tillräckligt sjuk.
De depressiva perioderna kom allt oftare, de blev längre och djupare. Pratar allt oftare om självmord och olika sätt att utföra dem. Hans omgivning blir van och tar det inte på allvar längre. Svängningarna mellan det maniska och det depressiva kommer snabbt, det blir sällan ett normalläge. I det maniska kan helt osannolika saker hända som t ex att helt oprovocerat slå en vän, när hans egentliga tanke bara var att resa på sig för att gå på toaletten. Inget han planerat, inget han ville göra och hade heller inget otalt med personen att göra. Händelsen skapar konsekvenser, osämja över något som han själv inte har kontroll över.
Patrick har under hela sjukdomsperioden en flickvän (särbo) som älskar och stöttar honom. Han är vid ett tillfälle uppåt och glad, han får frågan om en framtid ihop av Carina. Det kan han inte, hans svar är att han inte vill leva. Carina bryr sig om honom och uppmanar honom till att han ska ha regelbunden kontakt med sin läkare och ta sina mediciner. Detta tolkar Patrick som att hon inte vill ha honom längre. Det är sjukdomen som talar åt honom, sjukdomen är starkare än kärleken mellan honom och Carina.
4. Fysisk, psykosocial och socioekonomisk situation samt könstillhörighet
Beskriv utförligt och nyanserat hur individens fysiska, psykosociala och socioekonomiska situation samt könstillhörighet kan påverka psykisk hälsa och ohälsa (utgå från fallbeskrivnin: Patrick)..
5. Vanliga psykiska funktionsnedsättningar
Uppgift: Utgå från två vanliga psykiska funktionsnedsättningar; Bipolär sjukdom 1 och Bipolär sjukdom 2
Beskriv utförligt och nyanserat:
· Orsak
· Symtom
· Skattningsinstrument
· Behandling
· Vård- och omsorg
· Omvårdnad
· Återhämtning
· Prevention
6. Kommunikation
Uppgift: Beskriv utförligt och nyanserat hur man möter och kommunicerar med människor som har Bipolär sjukdom 1 och 2. Utgå från nedanstående fallbeskrivningar (Viktor och Mikael).
Viktor
Viktor är 37 år och lever med sin fru Ida och sin ettåriga dotter Matilda i en mellanstor stad i Sverige. När han var 30-år gammal blev han diagnosticerad bipolär sjukdom typ I. Diagnosen ställdes i samband med att han gick ner i en jättedepression och blev inlagd på psykiatrisk klinik. Ångesten och depressionerna var något som han först försökte att dölja. Han ville inte acceptera att han var psykiskt sjuk. Hans familj hade dock sett hur han gång på gång ”gått under jorden”, inte svarat i telefon eller orkat med att träffas, något som naturligtvis oroat dem något oerhört. Många gånger har de försökt få honom att förstå att han måste söka professionell hjälp. Men han tog sig ju alltid ur de där djupa dalarna till slut, med ny kraft och massor av energi dessutom.
Viktor har haft långa perioder av mörker och maniskt beteende och perioder av både mani och depression. Under Viktors maniska perioder har han flera gånger gjort drastiska saker utan att förstå konsekvenserna.
Viktor blev en idéspruta utan dess like, han skulle starta företag, inte ett utan fyra - för de briljanta idéerna räckte inte till och succén var ju given. Men varför förstod ingen annan det? Han kände sig ofta motarbetad och kunde bli väldigt aggressiv om någon eller något retade honom. Han kunde ringa sin familj och sina vänner mitt i natten och skälla ut dem på måfå. En annan gång snöade han in på att bli framgångsrik finansman och började satsa sina besparingar i aktier och obligationer. Han var fullständigt övertygad om att han skulle bli mångmiljonär och skulle flytta till Los Angeles så snart pengarna började rulla in – flygbiljetten var redan bokad och klar. Han hade överlag ett stort behov av att ständigt flytta, från lägenhet till lägenhet. Att hela tiden börja om på nytt blev en säkerhetsventil för honom. På så sätt blev han fokuserad på att göra någonting annat och ett sätt att fly från sig själv.
För fem år sedan träffade han Ida, sin nuvarande fru. Han hade då levt med diagnosen i 2 år. Sjukdomssymtomen kan han dock så här i efterhand härleda redan till tidig 20-årsålder. För Ida kom hans berättelse som en chock. De hade känt varandra i ett halvår och Ida hade ännu inte genomlevt någon av hans sjukdomsepisoder, utan Viktor hade varit så gott som symtomfri under den här tiden. Detta tack vare medicinering med stämningsbalanserande och antidepressiv medicin som kapat de värsta topparna i manin och dalarna i depressiviteten.
Men även om episoderna har mildrats och humöret jämnats till så kommer de ibland, inte manierna men däremot depressionerna. Det händer att det kommer dagar då Viktor knappt kan stiga upp från sängen, han isolerar sig och kan inte gå ut. Att då kunna hjälpa till i hemmet och dessutom ta hand om en annan liten människa ter sig som en övermäktig uppgift, och det är då skuldkänslorna kommer.
Ida får ta ett stort ansvar för att livet ska fungera så normalt som möjligt under dessa perioder. Hon har lärt sig mer om hennes makes sjukdom och kan nuförtiden känna igen tidiga symtom. Hon såg aldrig hur Viktor betedde sig när han mådde som sämst. De har mot viss förmodan lyckats få ett någorlunda harmoniskt och fullt fungerande förhållande utan de värsta topparna eller dalarna, även om de båda är medvetna om att han aldrig kommer bli helt fri från sin sjukdom. Viktor är säker på att han inte skulle haft en egen familj och ett fast arbete idag om det inte för medicinerna, regelbunden läkarkontakt och den kognitiva beteendeterapin.
Idag arbetar Viktor 75 %, något som tagit honom flera år att komma upp i. Förut kunde han bara jobba några månader i sträck innan han rasade ihop totalt. Han kunde inte ha några som helst krav på sig och hade svårt att sätta gränser.
Viktor känner nu att många pusselbitar fallit på plats i hans liv. Dottern Matilda har inneburit en vändpunkt i Viktors liv. Det krävs disciplin, självuppoffring och rutiner för att livet som barnfamilj ska fungera och det är just den stadga som Viktor har behövt.
___________________________________________________________________________
Mikael
Mikael är en 34-årig man som sedan övre tonåren lidit av återkommande depressioner. Han har även släktingar som lidit av mano-depressiv sjukdom. Mikael har vid flera tillfällen behandlats med samtalsterapi och antidepressiva mediciner. Dock har han varje gång han känt sig bättre slutat att ta medicinen och snart blivit deprimerad igen. För ett år sedan genomgick han en skilsmässa och hamnade återigen i en depression, denna gång väldigt djup och långdragen. Han fick även då medicin och i betydligt högre doser. Vid samtal hos psykolog för 3 månader sedan sade han sig må utmärkt och ville mot psykologens inrådan avbryta samtalsterapin. Medicinen skulle han fortsätta att ta.
Nu har han med hjälp av en kamrat kommit till sjukhusets akut-psykmottagning. Han är i väldigt dåligt fysiskt skick: mager, försvagad och blek. Trots detta har han väldigt svårt att vara still. Han vandrar fram och tillbaka i väntrummet, gestikulerar och pratar osammanhängande. Han ger ett mycket förvirrat intryck.
Mikael blir också väldigt arg och våldsam mot kamraten som försöker lugna honom. Han läggs in för vård och sövs ner då han blivit aggressiv och hotfull. Han får dropp för närings- och vätskebrist och dagen efter väcks han. Mikael är nu lugnare i humöret men kan fortfarande inte vara still. Han säger sig inte ha tid att stanna på sjukhuset då han har massa viktiga saker att göra och att han nu mår bra igen. Han förklarar sitt tillstånd som tillfälligt eftersom han sovit dåligt en längre tid. Detta på grund av oro och stress då han och exfrun hamnat i vårdnadstvist om barnen.
Mikael skrivs under eftermiddagen ut efter samtal och reglering av medicin. Kamraten från gårdagen kommer och hämtar honom. Mikael återupptar samtalsterapin och tycks bli stadigt bättre. Samtalen är till stor del rörande hans rädsla över att inte få träffa barnen och ilskan/bitterheten mot exfrun. Han verkar trots allt vara ganska samlad och resonerar logiskt. Medicinerna verkar fungera men han har fortfarande tydliga besvär med att sitta still. Han plockar hela tiden med tidningarna framför sig och ser mycket trött ut.
Efter fem veckor dyker han inte upp till terapin på avtalad tid och går inte att nå per telefon. Han har heller inte kommit till sitt arbete på flera dager varpå hans chef kontaktar familjen. Familjen har inte heller varit i kontakt med Mikael på ett tag och åker till hans bostad för att titta till honom.
De hittar Mikael avliden i hemmet där han valt att ta sitt liv genom hängning. Lägenheten är smutsig och totalt upp-och-ner-vänd. Travar med disk, smutstvätt och oöppnade brev överallt. Kylskåpet är i princip tomt och Mikael hade hängt upp lakan över alla fönster så där är mörkt och ogästvänligt. Han har plockat ner all teknisk apparatur i småbitar och det ser ut som att han försökt bygga något av dem. Familjen är chockad över att Mikael, som alltid varit välvårdad och ordningsam, har levt i sådan misär och kaos. Där finns inget avskedsbrev och allt tyder på att Mikael varit mycket förvirrad under sin sista tid.
Anhöriga om Mikael och hans sjukdom
Mamman
Mikael var som barn ganska ensam och under en period i årskurs 4 mobbad. Han var tystlåten och tyckte om att leka ensam. I tonåren hade han några vänner varav en har funnits kvar hela hans liv (kamraten som hjälpte honom till sjukhuset). Han fick svår acne i tonåren och blev nog lite retad. Han höll sig ifrån ungdomsdiscon och födelsedagskalas och jag tror han hade det som jobbigast när kompisarna började skaffa tjejer. Såhär i efterhand förstod jag att han fick sin första depression redan då. Under gymnasieåren pluggade han intensivt och gick ut med fina betyg. Han fick ett bra jobb och trivdes. Han började bry sig om sitt utseende och var alltid välvårdad och snyggt klädd. Med flickvänner, som han inte lyckades hålla kvar, kom och gick depressionerna. Jag såg inte det som något underligt, alla blir ju nere när livet inte går som man vill? Sedan träffade han Pia och det blev bröllop. Två små pojkar fick de och allt verkade frid och fröjd. Skilsmässan kom som en chock för mig, allt verkade ju så bra. Denna gången blev Mikael riktigt deprimerad men det var inte heller konstigt, nu fanns det ju barn med i bilden. Det konstiga kom när det vände. Han blev som förbytt. Först var det underbart att se honom så glad, sprudlande och sällskaplig men efter ett tag blev det för mycket. Han var så otroligt intensiv och stirrig. Satte hela tiden igång diskussioner och med det bråk. Det var bara han som hade rätt och visste bäst. Hans attityd var hemsk och nedvärderande. Han kunde ringa sent på kvällarna och till och med på nätterna och vilja berätta om någon ny idè och blev ordentligt arg när man inte ville lyssna. Till sist slutade jag svara i telefonen. Hans syster var så trött på honom att hon vägrade komma på middag om Mikael skulle komma. Bara att se honom irra runt och inte ens kunna sitta kvar under en måltid var oerhört frustrerande. Efter en tid började även jag undvika honom. Det är hemskt som mamma att behöva välja det men jag orkade inte längre. Folk pratade om honom, hur han var ute och gick på nätterna och gestikulerade för sig själv. Sedan (vet jag nu) var han på sjukhus och gick i terapi och vi alla tyckte att han började bli sig själv igen. Rastlösheten var kvar men det gick att umgås med honom. Inte lika ofta som innan men det var ändå så roligt och man fick hopp om att han skulle bli ”normal” igen. Sedan hände detta, att vi hittade honom död. Vi hade inte haft kontakt på ett tag, ett par veckor kanske, men den här gången var det han som inte hörde av sig lika ofta. Jag tolkade det som ett friskhetstecken men så fel jag hade. Det kommer följa mig resten av livet att jag inte förstod, att jag inte kunde hjälpa.
Ex-frun, Pia
Alla var så chockade av vår skilsmässa. För mig tog det bara stopp. Jag orkade inte längre med hans humörskiftningar. Jag led med honom när han var deppig och försökte på alla sätt hjälpa men det gick inte. Sedan, helt plötsligt, vände det och vi skulle hela tiden göra något. Han kunde få idèer mitt i natten om vart vi skulle åka på semester nästa sommar och bli vansinnig och otrevlig när jag inte ville lyssna. Det hände till och med att han väckte barnen. I all fall, någonstans förstod jag att han var sjuk. Han berättade att han mått dåligt tidigare och ätit medicin för det. Han sökte hjälp och började med sina tabletter men så fort han kände sig det minsta bättre så slutade han ta dem. Sådär höll det på under åren och till slut så fick jag nog. Våra vänner hade börjat dra sig undan och vi blev alltmer sällan bjudna på middagar och så vidare. Snart var det bara jag, Mikael och barnen kvar.
Efter skilsmässan insåg jag att han var riktigt dålig. Han hade haft barnen hos sig och de kom hem hungriga och utmattade. Han hade hållit dem vakna på nätterna för att se hans ”projekt” som han höll på med. Han hade inte handlat hem mat så barnen hade hittat knäckebröd som de ätit i två dagar. Då insåg jag att jag var tvungen att ansöka om egen vårdnad. Det var enormt svårt då han under sina bra perioder var en fantastisk pappa, men jag vågade helt enkelt inte låta honom ha barnen. De fick ju inte ens mat. Ingen förstod mig och tyckte jag var elak, men ingen visste ju hur det hade varit. Jag hade i alla år skyddat Mikael, inte berättat för någon och ja, jag skämdes. När han sedan begick självmord så mådde jag vidrigt. Jag kände mig skyldig och visste inte hur jag skulle förklara för barnen. Jag tyckte oerhört synd om Mikael och ältade om och om igen hur jag kunde agerat istället. Men plötsligt så vände det. Jag blev så arg på Mikael, för vad han gjort mot sina barn, både i livet och hur han avslutade det. Nu var det jag som hamnade hos psykologen och började ta sömntabletter. Nu, med tiden och efter sorgearbetet är jag inte längre arg på Mikael. Han var en fin man och pappa när han mådde bra. Den jag verkligen är arg på är den där bipolär!
Ola, kamraten
Mikael och jag har varit kompisar nästan hela livet. Han har väl alltid varit upp och ner men sista året blev han riktigt jobbig. En riktig ”besserwisser” och äckligt överlägsen. Folk tyckte att han var bara dryg hela tiden. Arg blev han också om man inte höll med honom. Jag körde honom till sjukhuset en tid innan han dog för han ringde mig och svamlade osammanhängande. Jag åkte hem till honom och såg då kaoset. Mikael hade ju alltid snyggt hemma. Han verkade jätteförvirrad och sa att han inte sovit på länge så jag övertalade honom att åka med till sjukhuset. Där blev han arg och gav sig på mig så han blev nersövd. Dagen efter hämtade jag honom och han verkade ok. Träffade honom några gånger efter det och han både verkade och sa själv att han mådde bättre. Sedan gjorde han det där. Jag förstod aldrig hur illa det var.
7. Respektfullt, lyhört och empatiskt förhållningssätt
Beskriv utförligt och nyanserat innebörden av ett respektfullt, lyhört och empatiskt förhållningssätt.
___________________________________________________________________________
1. Ovanstående 7 uppgifter lämnas in via hjärntorgets aktivitet (gemensamt och ej enskilt).
2. Antal sidor för inlämning: 19 st. Använd mall-inlämningsuppgift (se dokument).
3. Inlämning sker med dokument och ordbehandlingsprogram (exempelvis word). PDF-fil, screencast i dokument m.m. får ej användas.
4. Senast inlämningsdag för samtliga uppgifter: ---dag vecka --- (20__ - __ - __, kl. 23.55). Därefter stängs aktiviteten och inlämningsuppgiften kan ej längre lämnas in. Sista tidpunkt för komplettering: 20__ - __ - __, kl. 23.55.