___________________________________________________________________

Uppgifter på E-nivå (obligatoriska)

Fallexempel

Gunilla är 56 år och blandmissbrukare sedan många år tillbaka. Vilket innebär att hon har kombinerat olika substanser som kemiskt sett är olika preparat. Hon växte upp med sin mamma i en relativt liten stad i Mellansverige och de hade det ofta väldigt knapert. I tonåren var Gunilla mycket ute med sina vänner och de började tidigt att prova sig fram med alkohol och cannabis på fester.

När Gunilla var i 20 årsåldern träffade hon sin första kärlek Roger och de blev blixtförälskade. Roger brukade även han droger då och då och han försörjde sig genom att sälja droger. Vilket medförde att även Gunilla fortsatte med sitt bruk av droger. Bruket av droger blev allt oftare och tyngre allt eftersom tiden gick. Utan droger fick Gunilla ett sug efter den där känslan som fick henne att känna sig levande.

Efter ett par år kom det första barnet till världen Kim som nu är 34 år gammal och efter ytterligare några år föddes Linn som idag är 30 år. Även efter barnens födelse fortsatte missbruket och försäljningen av droger för både Gunilla och Roger. Dock skötte de det så pass snyggt att sociala myndigheter inte grep in.

När barnen var 12 och 16 år gamla blev deras pappa Roger påkommen av polis med att sälja droger. Roger fick då ett längre fängelsestraff och Gunilla stod ensam kvar med de båda barnen. De sociala myndigheterna grep senare in och omhändertog både Kim och Linn, då de ansåg att Gunilla inte var kapabel att ta hand om sina barn. Gunilla mådde givetvis inte alls bra i detta och missbruket eskalerade ytterligare i och med den händelsen. Det slutade med att Gunilla lades in på ett behandlingshem för missbrukare där hon avgiftades. Vilket för Gunilla innebar kraftiga abstinensbesvär i form av bland annat frysningar, svettningar och hjärtklappning. Under behandlingen fick hon även gå i motiverande samtal (MI).  

Efter behandlingen dröjde det inte länge förrän Gunilla var tillbaka i sina gamla umgängeskretsar med samma vanor som tidigare. Gunilla har själv aldrig sålt droger men hon har sysslat med en del andra kriminella handlingar såsom snatteri och stöld för att kunna finansiera sitt missbruk. Vilket är en vanlig företeelse/risk när man har ett narkotikamissbruk.

Gunilla är till sättet en mycket rastlös person och hon har under årens lopp flyttat mellan ett flertal olika orter, där hon för tillfället har haft nya kontakter och bekantskaper. Hon har haft perioder i livet då hon i princip har varit drogfri, men så har rastlösheten och sökandet efter den optimala lyckan lockat för starkt och hon har dragits tillbaka till livet med droger och livet på resande fot.

Under årens lopp har Gunilla vid flera tillfällen varit på behandlingshem och fått behandling för att få bukt med sitt missbruk. Hon har även avtjänat ett fängelsestraff för stöld och narkotikabrott.

Idag har Gunilla och Roger gått skilda vägar och Gunilla är nu gift med en annan man, Magnus. Som hon träffade senast hon var på behandling, vilket var för cirka 3 år sedan. De stöttar dagligen varandra i kampen om att förbli drogfria, då även Magnus har ett tidigare missbruk i ryggsäcken.

Efter ett gräl åker Magnus till en vän för att komma ifrån det gemensamma hemmet, Gunilla kontaktar en vän som kommer över och de dricker sig fulla på alkohol. Framåt småtimmarna kommer de på att de kan ta receptbelagda mediciner, som Gunilla har i sin behandling mot missbruket, för att maximera fyllan. Detta leder till att Gunilla blir medvetslös och transporteras i ilfart till sjukhus med ambulans. Redan i ambulansen utför ambulanspersonalen de akuta initiala åtgärder som krävs och de lyckas få henne att återfå medvetandet. När Gunilla väl är på sjukhuset är hon svag men vid medvetande. Hon får den behandling som är nödvändig i det akuta skedet och hon återhämtar sig sakta men säkert. 

I den fortsatta behandlingen av Gunilla måste man ta hänsyn till att blandmissbrukare enligt kliniska erfarenheter är mer svårbehandlade än andra missbrukarkategorier. Vid avgiftningen måste man ta hänsyn till flera olika substanser, vilket gör det hela mer problematiskt. Det är även vanligt med komplicerade psykiska problem och social marginalisering bland den här typen av missbrukare. Och man kan anta att Gunilla inte alltid mår så bra psykiskt med anledning av att hon har haft ett ganska tufft liv. Med tiden kan detta leverne leda till dålig fysisk hälsa och därmed kan dessa människor löpa en högre risk att drabbas av följdsjukdomar och andra komplikationer. 

På behandlingshemmet väntar nu åter en avgiftning och efter det kommer en psykosocial behandling att påbörjas i kombination med läkemedel för att nå målet att bli drogfri.

Det finns olika former av psykosocial behandling som enligt undersökningar har god effekt vid missbruk och beroende. Alla metoderna har en tydlig struktur, fokus på missbruket/beroendet och bestämda åtgärdsplaner. De olika behandlings-formerna kan delas in i fyra olika kategorier med olika inriktningar:

1.     Metoder för att motivera till förändring.

2.     Metoder för att ändra själva beteendet.

3.     Metoder som är inriktade på möjliga bakomliggande faktorer.

4.     Metoder som är inriktade på partner eller anhöriga.

Gunilla kommer att få en behandling som innefattar alla fyra kategorierna, då Gunilla och hennes man sedan tidigare har kommit långt i sitt arbete och strävan mot ett drogfritt liv. Dock behöver paret möjligen extra stöttning för att komma dit.

Magnus, Gunillas man, får ett samtal från Gunillas väninna tidigt på söndagsmorgonen där han får information om att Gunilla har tagit en överdos och hamnat på sjukhus. Han åker till sjukhuset mycket oroad av situationen då han i nuläget bara vet att Gunilla har förts medvetslös till sjukhuset med ambulans. Han kontaktar i sin tur Gunillas barn Kim och Linn som även de kommer till sjukhuset.

Frågeställning

Utgå från ovanstående fallbeskrivning

Utgå från patientfall (Gunilla) i dina samtliga svar:

1.     Beskriv översiktligt vilket stöd brukarna kan få i form av resurspersoner, boende och sysselsättning.

2.     Beskriv översiktligt brukarens grundläggande behov i återhämtningsprocessens olika skeenden, återhämtningens betydelse och vad det kan innebära om brukaren inte får stöd.

3.     Beskriv översiktligt brukares upplevelse av stigmatisering i samhället samt ger något enkelt förslag på åtgärder som skulle kunna förändra denna upplevelse.

4.     Redogör översiktligt för de speciella krav som ställs för arbete i brukarens hemmiljö.

5.     Beskriver översiktligt utifrån givna frågeställningar hur olika rutiner påverkar arbetet samt ge enkla förslag på hur rutinerna kan förbättras.

6.     Redogör översiktligt för nyttan av att olika huvudmän samverkar samt för möjligheter och hinder i denna samverkan.

7.     Beskriv översiktligt  hur du kan arbeta utifrån begreppen: respektfullt, lyhört, empatiskt samt integritet.

Använd uppgiftsmall – E-nivå

Instruktioner

Översiktligt

När man diskuterar översiktligt betyder detta att du har faktaförståelse och begreppskunskap för att lösa uppgiften, du skall alltså kunna visa att du har förstått de väsentliga delarna men att du kan vara lite mer ungefärlig och inte så exakt.

Reflektera/motivera

I många av uppgifterna står det att du skall reflektera/motivera - Detta betyder att du skall fråga dig själv varför du tycker/skriver som du gör. I texten skall du alltså styrka det du skriver.

Information

• På hjärntorget under din aktivitet Samhällsbaserad psykiatri/dokument/material finns material att använda och länkar till lämpliga sidor.
• Du kan också söka information på webben.

Källhänvisning

På slutet av uppgiften skall all information om de källor du använd finnas;

Exempel på källhänvisning:

Axelsson, A-K (2011). Hälsopedagogik. Sanoma utbildning Stockholm        

• Använder du material från internet klistrar du in adresserna i texten och sedan på slutet finns samma adress med med datum och klockslag närd u hämtade materialet.     

Uppgifter - inlämning

1. Ovanstående uppgifter lämnas in via hjärntorgets aktivitet (gemensamt och ej enskilt).

2. Antal sidor för inlämning: 6 st. Använd uppgiftsmall-inlämningsuppgift (se dokument).

3. Inlämning sker med dokument och ordbehandlingsprogram (exempelvis word). PDF-fil, screencast i dokunment m.m. får ej användas.

4. Senast inlämningsdag för samtliga uppgifter: ---dag vecka --- (20__ - __ - __, kl. 23.55). Därefter stängs aktiviteten och inlämningsuppgiften kan ej längre lämnas in. Sista tidpunkt för komplettering: 20__ - __ - __, kl. 23.55.      

___________________________________________________________________

Uppgifter på C-nivå (ej obligatoriska)

Omarbetat fallexempel från Etiska rådet - Socialstyrelsen

Conny har varit föremål för socialtjänstens insatser sedan spädbarnsåldern. Han har tidigare varit placerad ett tiotal gånger i familjehem, i HVB-hem och på öppna behandlingsavdelningar på institutioner. Han har under åren utvecklat beteendestörningar och är utagerande. Socialtjänsten misstänker att Conny även har en psykiatrisk problematik.

Som 13-åring placerades han enligt 2 §, 3 § LVU på en institution med låsbar avdelning och hamnade först på en akutavdelning. Socialtjänsten gjorde bedömningen att Conny hade ett omfattande vårdbehov och av vårdplanen framgick att behandlingen torde bli långvarig. Efter en vecka på institutionen meddelar socialsekreteraren att hon anser att Conny är felplacerad och att han skall omplaceras till ett familjehem. Socialsekreteraren meddelar även Conny detta. Socialsekreteraren uppger att ett skäl till omplaceringen är att det är svårt att få igenom placeringar på institution i socialnämnden eftersom de är kostsamma. För tillfället har socialtjänsten inget familjehem att erbjuda.

Conny är rastlös, han försöker att rymma och hörs ibland tala för sig själv på rummet och han uppger att han har hallucinationer. Det är svårt att få Conny att delta i behandlingsverksamheten. Conny förhandlar ofta, periodvis dagligen, med sin socialsekreterare om nya placeringar.

Efter fyra-fem månader på institutionen presenterar socialsekreteraren ett placeringsalternativ men det kan inte ske omedelbart vilket Conny vill. Nu blir Conny klart sämre; han klarar inte skolan, han är ständigt inblandad i konflikter på avdelningen och han börjar skada sig själv och säger sig vilja dö. Efter två månader avviker han från institutionen, med hjälp av sin bror. Conny har dock kontakt med sin socialsekreterare under tiden han är på rymmen och de fortsätter att planera för en familjehemsplacering. Conny kommer åter till institutionen tillsammans med sin socialsekreterare.

Efter några dagar bedömer psykologen, konsulterande läkaren och sjuksköterskan på institutionen att Conny är i behov av akut psykiatrisk vård. Conny tas till akuten vid en barn/ungdomspsykiatrisk enhet (BUP) och vistas där i två dagar varefter en psykiatriker gör bedömningen att Conny inte skall vårdas på en låsbar avdelning eftersom Conny sagt sig bli sämre av det. Enligt psykiatrikern har Conny en uppförandestörning och skall vårdas i SiS:s regi. Även socialsekreteraren gör bedömningen att Conny nu skall vårdas på en öppen behandlingsavdelning.

På den öppna avdelningen fungerar Conny sämre; han är fortsatt utagerande, försöker rymma och går till handgripligheter mot personalen. Han placeras återigen på en låsbar avdelning och hamnar i ångesttillstånd och kräver personalresurser dygnet runt då han försöker ta livet av sig. SiS:s psykolog och den konsulterande läkaren gör bedömningen att Conny håller på att få ett psykosgenombrott. När personalen på institutionen kontaktar BUP-akuten för hjälp säger de sig inte kunna hjälpa Conny eftersom han bedömts ha en uppförandestörning och det är inte BUP:s bord.

Socialsekreteraren presenterar nu ett placeringsalternativ som innebär att Conny kommer att placeras på ett öppet behandlingshem i kommunal regi. Trots detta besked blir Conny sämre och vårdas nu enskilt med förstärkta personalresurser dygnet runt. Slutligen blir situationen ohållbar för Conny. Han är i ständig ångest och vägrar att äta och dricka. Efter diskussion med BUP får Conny komma till en öppen vårdavdelning som har förstärkts med personal från institutionen. En dag senare avviker Conny. Socialsekreteraren skriver nu ut Conny från SiS-institutionen och gör en LVU-placering i hemmet. Personal från institutionen har stött på Conny på stan och han säger då att han placerats hos en släkting till familjen och att allt fungerar bra.

Från institutionen skriver man en inlaga till placerande socialnämnd där de påtalar Connys komplexa vårdbehov. De skriver att han behöver skydd för att inte skada sig själv eller försätta sig i riskfyllda situationer. De påtalar det viktiga i att de vuxna runt Conny håller en enhetlig linje och inte blandar in honom i vårdplaneringen, det klarar han inte av. De efterlyser en planering med socialtjänsten, BUP och Connys familj. Denna vårdplanering skall innehålla konkreta behandlingsmål som skall hjälpa Conny till en stabilare beteendeförändring och leda fram till att han senare kan klara vård i öppnare former. Conny bör vara kvar på institutionen tills han bedöms ha nått målet med behandlingen.

Under ärendets gång hade personalen vid institutionen kontinuerlig kontakt med socialsekreteraren och de var överens om att de inte gjorde samma bedömning av Connys vårdbehov.

Några juridiska aspekter

Varje myndighet ansvarar för verksamheten inom sitt behörighetsområde och skall samverka med och lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten (6 § förvaltningslagen).

Den omhändertagande nämnden har det övergripande ansvaret för vården av den unge (11 §, 1 st LVU) och beslutar var den unge skall vara placerad under vårdtiden. Detta framgår också tydligt i Socialstyrelsens allmänna råd 1997:15. Där understryks också att nämnden vid omplaceringar skall beakta den risk som det kan innebära för den unge att kontinuiteten i vården bryts. När det gäller unga som skall vårdas i särskilt ungdomshem (vilket den omhändertagande nämnden kan besluta om) är det dock Statens institutionsstyrelse (SiS) som anvisar plats i ett sådant (12 §, 2 st LVU). SiS har också ansvaret för innehållet i vården på ett sådant hem, och utövar också de särskilda befogenheter som gäller angående intagna i sådana hem (15-20b §§ LVU). För innehållet i och utformningen av vården gäller dels bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:435) och dels bestämmelserna i 11-20 §§ LVU (10 § LVU). SiS har även ett särskilt uppföljningsansvar för vården. Detta uppföljningsansvar gäller även för tiden efter vård i det särskilda ungdomshemmet (14a § LVU). Utöver den grundläggande bestämmelsen i 1 § socialtjänstlagen om självbestämmande och integritet och 2 § om hänsynen till barnets bästa bör den särskilda bestämmelsen i LVU 36 §, 3 st observeras: ”Barn som är yngre än 15 år bör höras, om det kan vara till nytta för utredningen och det kan antas att han eller hon inte tar skada av att höras”.

Både SiS och den beslutande nämnden skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen och i sina beslut och åtgärder iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 § regeringsformen). I saklighetskravet ligger att det inte är tillåtet att åberopa besparingsskäl som hinder för behandlingsmässigt motiverande insatser. Enligt legalitetsgrundsatsen (1 kap. 1 § 3 st regeringsformen) skall de materiella reglerna (i det här fallet reglerna i socialtjänstlagen och LVU) helt ligga till grund för nämndens och styrelsens åtgärder.

­­­­­­___________________________________________________________________________

Frågeställning

Utgå från ovanstående fallbeskrivning

Utgå från patientfall (Conny) i dina samtliga svar:

1.     Beskriv utförligt vilket stöd brukaren kan få i form av resurspersoner, boende och sysselsättning.

2.     Beskriv utförligt brukarens grundläggande behov i återhämtningsprocessens olika skeenden, återhämtningens betydelse och vad det kan innebära om brukaren inte får stöd samt hur man som yrkesmässig hjälpare kan utgöra ett stöd.

3.     Beskriv utförligt brukares upplevelse av stigmatisering i samhället, redogör utförligt för orsaker till stigmatiseringen samt ger några välgrundade förslag på åtgärder som skulle kunna förändra denna upplevelse.

4.     Beskriv utförligt hur olika rutiner påverkar arbetet samt ge välgrundade förslag på hur rutinerna kan förbättras.

5.     Redogör utförligt för de speciella krav som ställs för arbete i brukares hemmiljö.

6.     Redogör utförligt för nyttan av att olika huvudmän samverkar samt för möjligheter och hinder i denna samverkan.

7.     Beskriv utförligt hur du kan arbeta utifrån begreppen: respektfullt, lyhört, empatiskt samt integritet.

Använd uppgiftsmall – C-nivå

Instruktioner

Utförligt

När man diskuterar utförligt betyder detta att du skall ha den kunskapen som krävs för översiktligt, men här skall du vara mer exakt och din uppgift skall vara fylligare/djupare och mer innehållsrik.

Reflektera/motivera

I många av uppgifterna står det att du skall reflektera/motivera - Detta betyder att du skall fråga dig själv varför du tycker/skriver som du gör. I texten skall du alltså styrka det du skriver.

Information

• På hjärntorget under din aktivitet Samhällsbaserad psykiatri/dokument/material finns material att använda och länkar till lämpliga sidor.

• Du kan också söka information på webben.

Källhänvisning

På slutet av uppgiften skall all information om de källor du använd finnas;

Exempel på källhänvisning:

Axelsson, A-K (2011). Hälsopedagogik. Sanoma utbildning Stockholm        

• Använder du material från internet klistrar du in adresserna i texten och sedan på slutet finns samma adress med med datum och klockslag närd u hämtade materialet.             

Uppgifter - inlämning

1. Ovanstående uppgifter lämnas in via hjärntorgets aktivitet (gemensamt och ej enskilt).

2. Antal sidor för inlämning: --- st. Använd mall-inlämningsuppgift (se dokument).

3. Inlämning sker med dokument och ordbehandlingsprogram (exempelvis word). PDF-fil, screencast i dokunment m.m. får ej användas.

4. Senast inlämningsdag för samtliga uppgifter: ---dag vecka --- (20__ - __ - __, kl. 23.55). Därefter stängs aktiviteten och inlämningsuppgiften kan ej längre lämnas in. Sista tidpunkt för komplettering: 20__ - __ - __, kl. 23.55.         

___________________________________________________________________

Uppgifter på A-nivå (ej obligatoriska)

Omarbetat fallexempel från Etiska rådet - Socialstyrelsen

Axel bör, enligt biståndshandläggaren, inte flytta hem – han klarar inte det – men kommunen har ännu inte byggt upp något boende för ”tvång i öppenvården” (möjligt från 1 september 2008) och Axel riskerar att bli kvar inom den slutna psykiatrin utan att ha ett omfattande behov av psykiatrisk vård.

Axel är en 74-årig ensamstående man med schizofreni och personlighetsförändringar och med ett gränslöst beteende i form av stort intresse för ”små flickor”. Axel saknar sjukdomsinsikt och sköter inte sin medicinering. Han bor i egen lägenhet och har ingen hjälp.

Efter klagomål från grannar och avlägsna släktingar blev han intagen på psykiatrisk klinik med stöd av LPT. I samband med vårdplanering har mannen avvisat all form av stöd och hjälp när han ska på permission. Han har även avböjt någon form att särskilt boende. Socialtjänsten har vid vårdplanering sagt att de inte vill betala för Axels LPT-permissioner eftersom han inte vill ha annat boende än det egna.

Läkaren har ansökt om förvaltare för Axel men överförmyndaren har avvisat ansökan efter att ha kontaktat de avlägsna släktingarna som uppgett att Axel själv klarar sin ekonomi. Förvaltningsrätten har gett rådet att läkaren på nytt skriver ett intyg och anger att Axel behöver god man alternativt förvaltare för att se till att han får den vård och det stöd han är i behov av (sörja för person).

Juridiska utgångspunkter

Enligt 16 § Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT ska en vårdplan upprättas snarast efter det att patienten har tagits in för tvångsvård. Vårdplanen ska ange de behandlingsåtgärder och andra insatser som behövs för att syftet med tvångsvården ska uppnås och för att resultaten av dessa insatser ska kunna bestå. Så långt möjligt ska planen upprättas i samråd med patienten. Om det inte är olämpligt ska samråd ske också med dennes närstående. Chefsöverläkaren ska undersöka om patienten har behov av stöd från socialtjänsten. Så långt det är möjligt ska detta ske i samråd med patienten.

Enligt 27 § i samma lag ska chefsöverläkaren vid den enhet där patienten vårdas genast besluta att tvångsvården ska upphöra, när det inte längre finns förutsättningar för tvångsvård. Frågan om tvångsvårdens upphörande ska övervägas fortlöpande. Enligt 30 § ska chefsöverläkaren se till att en patient som vårdas enligt LPT, så snart patientens tillstånd tillåter, genom en individuellt anpassad information upplysas om sin rätt att få en stödperson. När patienten begär det, ska en stödperson utses. En stödperson kan utses också i annat fall, om patienten inte motsätter sig det. Stödpersonen ska bistå patienten i personliga frågor så länge denne ges tvångsvård enligt LPT och, om patienten och stödpersonen samtycker till det, även under fyra veckor efter det att tvångsvården har upphört. Stödpersonen utses av en sådan nämnd som avses i lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m.

Om en patient önskar att stödpersonens uppdrag ska övergå till ett uppdrag som kontaktperson enligt 3 kap. 6 § socialtjänstlagen (2001:453) när tvångsvården upphört och stödpersonen samtycker till det, ska den nämnd som avses i 30 § underrätta socialnämnden i den kommun där patienten är folkbokförd om patientens önskemål.

Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, ska rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne, Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap ska anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas (11 kap. 4 § föräldrabalken, FB). I 11 kap. 7 § FB anges: ”Om någon som befinner sig i en sådan situation som anges i 4 § är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, får rätten besluta att anordna förvaltarskap för honom eller henne”. Förvaltarskap får dock inte anordnas, om det är tillräckligt att godmanskap anordnas eller att den enskilde på något annat, mindre ingripande sätt får hjälp. Förvaltaruppdraget ska anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde. Rätten får överlåta åt överförmyndaren att närmare bestämma uppdragets omfattning.

I 5 kap. 5 § Socialtjänstlagen, SoL anges att socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den erbjudna insatsen ska dock enligt 1 kap. 1 § SoL bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

Som nuläget är beskrivet i frågan kan stödinsatser för Axel endast komma till stånd på hans begäran eller åtminstone med hans uttryckliga samtycke. JO har i ett ärende (Beslut 2005-10-28, Dnr 2700-2004) om stöd till psykiskt sjuka uttalat bl.a. ”Socialtjänstens verksamhet skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Socialtjänsten kan inte mot den enskildes vilja sätta in åtgärder i syfte att stödja eller hjälpa denne annat än om det föreligger en nödsituation.”

Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård, reglerar hur samverkan mellan den psykiatriska kliniken och socialtjänsten ska organiseras och vad den ska innehålla.

Regeringen har i proposition (2007/08:70) föreslagit en ny vårdform – öppen psykiatrisk tvångsvård – genom ett tillägg i lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT och lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. Den nya vårdformen ska gälla från den 1 september 2008. Vården ska, enligt förslaget vara en fortsättning på den slutna tvångsvård som ges enligt dessa lagar. Länsrätten beslutar på ansökan av chefsöverläkaren. En samordnad vårdplan, som utformas tillsammans med socialtjänsten på hemorten, ska vara upprättad och bifogad ansökan. Vid beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård ska rätten föreskriva de särskilda villkor som ska gälla vården (26 § LPT). Sådana villkor får gälla skyldighet att underkasta sig medicinering eller annan vård eller behandling, skyldighet att vistas på ett hem eller annan institution för vård eller behandling eller att besöka en vårdcentral eller anlita socialtjänsten, vistelseort, bostad, utbildning eller arbete, förbud mot att använda berusningsmedel, förbud mot att vistas på en viss plats eller att ta kontakt med en viss person, eller annat som är nödvändigt eller följer av vårdplanen.

___________________________________________________________________________

Frågeställning

Utgå från ovanstående fallbeskrivning

Utgå från patientfall (Axel) i dina samtliga svar

1.     Beskriv utförligt och nyanserat vilket stöd brukarna kan få i form av resurspersoner, boende och sysselsättning.

2.     Beskriv utförligt och nyanserat brukarens grundläggande behov i återhämtningsprocessens olika skeenden, återhämtningens betydelse och vad det kan innebära om brukaren inte får stöd samt hur man som yrkesmässig hjälpare kan utgöra ett stöd. I beskrivningen värderar eleven med nyanserade omdömen olika stödåtgärder samt ger förslag på förbättringar.

3.     Beskriv utförligt och nyanserat brukares upplevelse av stigmatisering i samhället, redogör utförligt och nyanserat för orsaker till stigmatiseringen samt ge några välgrundade och nyanserade förslag på åtgärder som skulle kunna förändra denna upplevelse.

4.     Beskriv utförligt och nyanserat hur olika rutiner påverkar arbetet samt ge välgrundade och nyanserade förslag på hur rutinerna kan förbättras.

5.     Redogör utförligt och nyanserat för de speciella krav som ställs för arbete i brukares hemmiljö.

6.     Redogör utförligt och nyanserat för nyttan av att olika huvudmän samverkar samt för möjligheter och hinder i denna samverkan.

7.     Beskriv utförligt och nyanserat hur du kan arbeta utifrån begreppen: respektfullt, lyhört, empatiskt samt integritet.

Använd uppgiftsmall – A-nivå

Instruktioner

Utförligt och nyanserat

När man diskuterar utförligt och nyanserat betyder detta att du skall ha den kunskapen som krävs för översiktligt och utförligt, men här skall du även kunna visa på flera olika perspektiv. Du skall alltså i ditt svar kunna jämföra och visa att du kan diskutera, resonera eller beskriva utifrån olika perspektiv.      

Reflektera/motivera

I många av uppgifterna står det att du skall reflektera/motivera - Detta betyder att du skall fråga dig själv varför du tycker/skriver som du gör. I texten skall du alltså styrka det du skriver.

Information

• På hjärntorget under din aktivitet Samhällsbaserad psykiatri/dokument/material finns material att använda och länkar till lämpliga sidor.

• Du kan också söka information på webben.

Källhänvisning

På slutet av uppgiften skall all information om de källor du använd finnas;

Exempel på källhänvisning:

Axelsson, A-K (2011). Hälsopedagogik. Sanoma utbildning Stockholm        

• Använder du material från internet klistrar du in adresserna i texten och sedan på slutet finns samma adress med med datum och klockslag närd u hämtade materialet.             

Uppgifter - inlämning

1. Ovanstående uppgifter lämnas in via hjärntorgets aktivitet (gemensamt och ej enskilt).

2. Antal sidor för inlämning: --- st. Använd mall-inlämningsuppgift (se dokument).

3. Inlämning sker med dokument och ordbehandlingsprogram (exempelvis word). PDF-fil, screencast i dokunment m.m. får ej användas.

4. Senast inlämningsdag för samtliga uppgifter: ---dag vecka --- (20__ - __ - __, kl. 23.55). Därefter stängs aktiviteten och inlämningsuppgiften kan ej längre lämnas in. Sista tidpunkt för komplettering: 20__ - __ - __, kl. 23.55.