Kognitiv... förklaringsmodell

Birgitta, en kvinna i medelåldern, kommer in på psykiatriska kliniken på grund av nedstämdhet, depression och självmordstankar. Vid samtal med henne och hennes man framkommer det inte direkt någon anledning till hennes nedstämdhet. Birgitta är stel i mimiken, rör sig långsamt, vill inte äta och vill över huvud taget inte leva. Hon reagerar inte på någonting, utan ligger i fosterställning i sängen och stirrar stelt framför sig.

Nästa dag kommer den 20-åriga sonen på besök. Då ändras hela hennes kroppshållning. Hon kramar honom hårt och gråter och fortsätter gråta även sedan han har gått. Birgitta berättar för sin kontaktperson Per om sin son och hur fin han är. Hon berättar också att han har flyttat hemifrån. ”Hur är det för dig?”, undrar Per. Birgitta säger att det är ju naturligt att vuxna barn flyttar hemifrån. ”Hur har ditt liv varit?” fortsätter Per. Birgitta berättar att hon som vuxen har haft ett mycket bra liv, men att hon som liten miste både mamma och pappa. Pappan försvann när hon var tre år på grund av skilsmässan och mamman tillät henne inte att träffa honom. När Birgitta var tio år dog mamman i cancer och Birgitta fick istället växa upp hos sin moster. Där hade hon det väldigt bra. Birgitta sörjer inte sina föräldrar längre, säger hon.

1. Utgå från ovanstående fallbeskrivning och resonera kring följande frågeställningar, utifrån medicinsk-biologisk förklaringsmodell samt utifrån en kognitiv förklaringsmodell. 

- Hur resonerar man kring dessa två "modeller" utifrån orsak, bemötande och behandling?