Antisocial personlighetsstörning

Ett historiskt perspektiv

Begreppet psykopati har genom tiderna funnits under olika namn i olika länder.

Det har kallats:

- Moralisk galenskap (moral insananity)
- Moralisk klenhet (moral imbecillity)
- Konstitutionell underlägsenhet
- Psykopatisk personlighet
- Sociopati

Begrepp

- 1845 nämndes ordet psykopati av läkaren Ernst von Feuchterlieben).
- 1930 myntades begreppet sociopati av G. E. Patridge.

Psykopati: [av grekiska psyche, själ, och pathos, lidande], antisocial personlighetsstörning, tillstånd präglat av oförmåga att känna skuld och förstå andras situation. Ovilja mot att underordna sig normala samhällsnormer, hämningslöshet och ett outvecklat överjag ingår i bilden. 

Psykopat/sociopat eller individ med antisocial personlighetsstörning:

- Sociopati eller individ med antisocial personlighetsstörning är andra benämningar som används för denna sjukdom. 

Psykopati

- Psykopati betyder ordagrant psykisk sjukdom, vilket kan var missvisande eftersom det handlar om en svårupptäckt störning, utvecklad i samspel mellan arv och miljö.
- Vissa avvikelser kan konstateras bland psykopater vid fysiologiska prov. Man ser oftare EEG-avvikelser och högre fysiologisk smärttröskel.
- En psykopatisk personlighet kännetecknas av att individen rent impulsivt riktar uppmärksamheten mot möjligheterna för sin egen del i alla situationer. 
- Psykopaten är ofta intelligent och skicklig på att manipulera sin omgivning till sin fördel. Inte sällan besitter psykpaten en utpräglad förmåga att avläsa andra individer, upptäcka svagheter och utnyttja dessa. 
- Psykopaten saknar eller har ett kraftigt underutvecklat samvete, han känner därför inget för andra individer och förstår inte deras känslor.
- Psykopaten kan förställa sig periodvis, och anta en för situationen, passande skepnad för att väcka medlidande eller beundran.
- Viss forskningen visar på att dessa egenskaper tenderar att utvecklas hos barn, vars föräldrar visar känslokyla eller på annat sätt tydligt understimulerar barnet under de första levnadsåren. Dessa barn är ofta uttråkade och bara spänning utifrån ger stark hjärnaktivitet och engagemang. De har svårt att koppla av och vila. Barnet söker ständigt ny spänning och följer sitt inre begär. Detta fortskrider genom hela utvecklingsfasen. 
- Psykopaten agerar inte utav ondska utan för at hetsa upp sig själv och kompensera för den stimulering han aldrig fick som barn. 
- Det förkommer olika typer av psykopati. Man talar om explosiva psykopater, känslokalla psykopater och självhävdande psykopater.
- Allt beroende på vilken egenskap som är mest central i deras personlighet.
 

Gemensamt och utmärkande för störningen är:

- Brist i jagutvecklingen - överjaget, svårighet med frustrationer.
- Impulsivt agerande.
- Behov av spänning och starka sinnesintryck.
- Kan inte lära av sina misstag.
- Oförmåga till empati och inlevelse.
- Underutvecklat samvete, ångrar inte en handling som hos en frisk skulle givit samvetskval.
- Förnekande av ansvar.
- Ljuger lätt med flytande talförhet.
 

Enligt Johan Cullberg är det tre olika karaktärsdrag i kombination som ger begreppet psykopati:

- Ett svagt jag med låg frustrationstolerans och svårt att bearbeta och hantera vrede, besvikelser och orättvisor.
- Brist på hämningar, tenderar att leva ut fantasier och spänningar och omsätta det i handling.
- Dålig på relationer och att vara social.

Vilka är psykopaternas mål?

- De centrala målen för psykopaterna är att tillfredsställa de egna önskningarna och att vinna andras gunst genom att avväpna eller imponera på andra.
- Intresset och uppmärksamheten domineras av det omedelbara, konkreta och det för tillfället relevanta. 
- Psykopaterna är alltid verksamma, ute efter praktisk vinst och fördel, och deras uppmärksamhet riktas mot de möjligheter de ser för egen del i alla situationer.
- Allt som är långsiktigt är de ointresserade av. Kulturella och intellektuella värden, politik, ideologier och politiska val saknar många intresse för.
- Psykopaterna har också en utpräglad förmåga att manipulera andra människor. Ofta kan de lägga märke till - och utnyttja - andras bristande självförtroende och svaga sidor. På detta sätt gör de sig till härskare. Andra människor är psykopaternas verktyg.
- Psykopaterna kan anpassa sig bra i vissa sammanhang. Deras stil är påträngande. De kan uppfattas som charmfulla och lekfulla. Om de tjänar personligen på det kan de visa sig kortsiktigt engagerade.
- Viss forskning visar att de flesta psykopater har haft föräldrar som inte förmått stimulera dem under deras första år. Som vuxna söker de ständigt efter spänning. Det finns även forskning som visat att genetiska faktorer har betydelse.
- Generellt är psykopater svåra att behandla. De är sällan motiverade eftersom de anser sig fullt normala. 

ICD-10 (International Classification of Diseases)

För att psykopati diagnosen skall gälla måste minst tre av följande karaktärsdrag finnas:

- Bristande hänsynstagande till andra människors känslor
- Bristande förmåga att känna skuld, ej rädd för straff.
- Låg frustrations och aggressionströskel.
- Bristande ansvarskänslor och respekt för rådande sociala normer och förpliktelser.
- Bristande förmåga att upprätthålla relationer med andra
- Tendens till att skylla på andra eller bortförklara beteenden.

DSM IV (Diagnostic and statistical manual of mental health)

Ett genomgående mönster av bristande respekt för och kränkningar av andras rättigheter som varat sedan femton års ålder.

Mönstret tar sig minst tre av följande uttryck:

- Oförmögen att anpassa sig till rådande normer för lagligt beteende vilket visar sig i upprepade brottsliga handlingar.
- Har ett bedrägligt beteende, vilket visar sig i upprepade lögner, bruk av falska namnuppgifter eller försök att lura andra för nöjes eller personlig vinnings skull.
- Är impulsiv eller oförmögen att planera
- Är irritabel och aggressiv vilket visar sig i upprepade slagsmål och misshandel.
- Nonchalerar obekymrat såväl egen som andras säkerhet.
- Är ständigt ansvarslös, vilket visar sig i en oförmåga att etablera ordnade arbetsförhållanden eller att uppfylla ekonomiska åligganden.
- Visar brist på ångerkänslor, vilket visar sig i likgiltighet eller bortförklaringar eller att ha sårat, svikit eller bestulit någon.

B. Personen är minst arton år

C. Det finns belägg för uppförandestörningar     med debut före femton års ålder.

D. Det antisociala beteendet uppvisas inte enbart i samband med Schizofreni eller  manisk period.

Aktuell forskning

- Enligt ett pressmeddelande från Karolinska Institutet 2014-10-28 har ett internationellt forskarlag lett av Jari Tiihonen, professor i klinisk psykiatri vid institutionen för klinisk neurovetenskap,  identifierat två gener som kan kopplas till ökad benägenhet att utföra upprepade våldshandlingar.
- Resultaten publiceras i vetenskapstidskriften Molecular Psychiatry och bygger bland annat på genanalys av personer som dömts för olika brott.
- Resultaten talar för att dessa gener förekommer i mellan fem och tio procent av de allvarliga våldsbrotten i Finland, där studien är gjord.
- En majoritet av alla våldsbrott begås av en liten grupp återfallsbrottslingar med antisociala personlighetsdrag. I den publicerade studien ingick bland annat en genanalys av totalt 895 personer som dömts för brott i Finland.
- Forskarna kunde då se en koppling mellan våldsbrott och MAOA-genen (Monoaminooxidas), som det starkaste sambandet i gruppen upprepade våldsförövare. MAOA-genen ansvarar för metabolism av bl.a. signalsubstansen dopamin i hjärnan. Även andra forskare har tidigare kunnat länka denna gen till en ökad risk för våldsbrott, men inte kunnat påvisa sambandet då de inte genomfört undersökningar på någon större grupp. 
- I denna forskning fann de även att genen CDH13 (proteinkodning) fanns hos gruppen som utfört upprepade våldshandlingar. CDH13 har i tidigare forskning kopplats till beteendestörningar och psykisk sjukdom där bland annat bristande impulskontroll ingått som en del.
 
________________________________________________________________________________________________________________________________

Länkar

Psykologiguiden

www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=238&

Psykopati och sociopati. Intervju med Sigvard Lingh. del 1 av 3 (22 min.)

www.youtube.com/watch?v=LiO1uN39D6k

Psykopati och sociopati. Intervju med Sigvard Lingh Del 2 av 3 (22 min.)

www.youtube.com/watch?v=F86AQ7yDLX8

Psykopati och sociopati. Intervju med Sigvard Lingh Del 3 av 3 (15 min.)

www.youtube.com/watch?v=c00yb3Cu_s8

Så känner du igen en psykopat - Nyhetsmorgon (TV4) (7 min.)

www.youtube.com/watch?v=ePE48Ugtpqs

Psykopati - Psykologiguiden

www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=238&Psykopati

Thomas Ouick - del 1 - YouTube

www.youtube.com/watch?v=epx1X2cuc-U

Thomas Quick - del 2 - YouTube

www.youtube.com/watch?v=V4gFjYTYzys

Kvinnan bakom Thomas Quick - YouTube

www.youtube.com/watch?v=EJmCli9lyAc

Aktuell forskning

www.forskning.se/