Bipolär sjukdom
Nedanstående text är utformad av studerande
Bipolär sjukdom typ 1
Bipolär sjukdom typ 1 visar sig tydligt med kraftiga svängningar i stämningsläget mellan nedstämdhet och upprymdhet. Det finns minst en, men oftast flera maniska episoder som i de flesta fall övergår i depressiva episoder (i genomsnitt fyra svängningar under tio år vid obehandlad sjukdom) och däremellan återgår till perioder med neutralt stämningsläge. De personer, c:a en av tio, som har drabbats av fyra eller flera svängningar under ett år kallas: rapid cyclers . En manisk period utvecklas ofta tidigt i förloppet. Särskilt hos män är den 1 första sjukdomsperioden ofta en mani. Det är inte ovanligt att den är svår med många psykotiska symtom och att tillståndet därför felaktigt uppfattats som en schizofreni. Sjukdomen kan också börja med depressionsperioder. Ibland startar den med en utdragen mild depression, vilken ofta präglas av ökat sömnbehov, som sedan hastigt slår över i en manisk period.
Bipolär sjukdom typ 2
Typ 2 domineras återkommande med depressionsperioder om minst ett par veckor och varvas med hypomana episoder om minst fyra dagar, då patienten visar maniska symtom, vilka avviker från personens vanliga beteendemönster fast utan påtagliga sociala konsekvenser, psykostecken eller behov av sjukhusvård. Depressioner varvade med hypomanier som aldrig 3 utvecklas till några egentliga manier kallas för typ 2. Gränsen mellan bipolär sjukdom typ 2 och typ 1 (som omfattar verkliga manier) är flytande. De som fått diagnosen: bipolär 2, har åtminstone var tionde, fem år senare drabbats av en uttalad manisk period. Därmed ändras diagnosen till bipolär sjukdom typ 1, men man håller fast vid att många med bipolär 2 aldrig blir maniska.
Orsaker
De psykiska sjukdomarnas orsak söker man efter i miljö, ärftliga samt åldersrelaterade faktorer och dess betydelse. Otrygga uppväxtförhållanden kan vara en bidragande orsak och ge ökad risk för att insjukna i bipolär sjukdom om ärftlighet föreligger. Genetisk sårbarhet och ärftliga faktor anses förklara mer är 60 % av insjuknandet. Bipolär sjukdom debuterar oftast i tonåren eller innan 35 års ålder. Första depressionen försiggås av stressande händelser, som är speciella för individen, de kan vara antingen negativa eller positiva. Signalsubstanser i hjärnan så som serotonin, nordadrenalin och dopamin är förändrade.
Yttringar
Bipolär sjukdom typ 1
Symtomen på bipolär sjukdom typ 1 ger svåra depressioner (förstämningssyndrom) som påverkar sömnen, är trött jämnt men har svårt att sova. Symtomen är personliga och kan se olika ut. En del ligger vakna hela natten och ligger och grubblar. Andra somnar tidigt men vaknar flera gånger under natten med orolig sömn eller vaknar efter några timmar och kan inte sova mer. En del sover extremt mycket. Personen kan tappa lust och intresse för det mesta i livet. Känner sig nedstämd och orkar ingenting. Tappar aptiten och går ner i vikt. Har koncentrationssvårigheter, svårt att fatta beslut, ökad ångest med skuldkänslor, känner sig misslyckad. Självbilden är så dålig att man ser ingen ljusning och vill i värsta fall ta sitt liv. Symtomen på mani kommer ofta smygande, men ibland kommer det inom en eller två dagar. Minskat sömnbehov, sover bara några timmar om dygnet och när man vaknar är man pigg igen. Känner ingen hunger eller törst och är så labil att ett enda litet ord kan utlösa aggression. Personer i en kraftig mani är omdömeslösa och tar risker de vanligen aldrig skulle utsätta sig för annars. Känner sig euforiska till sinnet, speciellt utsedda men omgivningen känner sig mest besvärade. En del får psykotiska symtom, med syn och hörselhallisationer, då ofta män. Det är då lätt att tro symtomen beror på schizofreni. Symtomen stegrar och sjukdomsinsikten minskar, till sist orkar inte kroppen mer och sjukdomen blir livshotande om hon inte får behandling i sjukvården och tillståndet hejdas.
Bipolär sjukdom typ 2
Symtomen på bipolär sjukdom typ 2 är att sömnbehovet ökar och man känner sig trött hela tiden. Känner ett stort sug efter sötsaker. Detta växlar med lindriga maniska symtom som ger personen ökad energi, känner sig upprymd och positiv. Är kreativ, skämtar och skrattar och känner sig på gott humör men har en social känslighet som kan drabbas av impulsiva och intensiva känslokast och då lätt få vredesutbrott. Omgivningen upplever de som driftiga och produktiva men oberäkneliga. Inga psykossymtom men humörsvängningarna kan öka med tiden.
Prognos
Prognosen för bipolär sjukdom är växlande. Man kan vara fri från symtom under en lång tid, till att helt plötsligt insjukna och bli kroniskt funktionsnedsatt. Ju mer episoder man har, desto lättare är det att insjukna igen.
Förekomst
Det är lika vanligt för män som för kvinnor att insjukna i bipolär sjukdom. Dock är det vanligare att kvinnor insjuknar i bipolär sjukdom typ 2. Enligt undersökningar som gjorts är det 2-4% utav befolkningen som insjuknar i typ II, medan 1% insjuknar i typ I. Insjuknandet förekommer oftast vid 17-års åldern och innan 35-års åldern.
Forskning och utvecklingsarbete
Hälsopsykologisk forskning bedrivs vid Statens institut för psykosocial miljömedicin. En del omfattas av sjukvårdssystemet där de psykologiska konsekvenserna för patienter av att befinna sig i ett visst sjukvårdsystem. Där tar man upp effekterna av psykologiskt socialt stöd till patienten och betydelsen av hur informationen om diagnosen och behandlingsalternativen inverkar. Intensiv forskning pågår för att komma fram till vilka gener som bidrar till att vissa får sjukliga stämningssvängningar. Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) är ett forsknings och utvecklingscentrum med fokus på nya tidens samhällsproblem. Fokus är på miljörelaterad ohälsa och stress. Sida 15 av 25 Forskning kring ECT-behandling har visat att nybildning och omsättning av serotonin ökar vid elbehandling.
Därutöver ökar frisättningen av nordadrenalin samt funktioner av dopamin. Forskningsrön om ökad tillväxt av nervceller har visat att elbehandling kan ha en viss betydelse. Vilket i sin tur kan ha stor betydelse eftersom djupa depressioner leder till tillbakabildning av nervceller. ECT-behandling sätter igång en frisättning, genom att en uttömning av signalsubstanser från hjärnans nervceller sker, ett behov av att fylla på samt nybilda nervceller uppstår. Elbehandlingen påverkar viktiga signalsubstanser i hjärnan, samma substanser som antidepressiva mediciner.
Utredningsmetodik och behandling
En basutredning skall göras med varje enskild patient, och i den utredningen bör det ingå:
- En barndomsanamnes
- Tidpunkten för debuten
- Sociala faktorer
- Ärftlighet för psykisk sjukdom
- Förekomst av missbruk
Det är viktigt att man alltid gör en suicidriskbedömning på varje enskild patient. För att kunna avgöra graden av mani/depression kan man använda sig av olika skattningsskalor, två exempel på skattningar man kan använda sig av:
- YMRS-Young Mania Rating Scale, som används för skattning av mani.
- MADRS- Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale, används vid depression.
Som komplement till tidigare information man fått in är det en fördel att använda sig av anhörigintervjuer och även att låta patienten göra en självskattning på sina egna symtom. För att utesluta andra sjukdomar är det även viktigt att andra undersökningar och prover tas.
Omvårdnads och omsorgsinsatser
Omvårdnad vid mani
Vara närvarande för att ge patienten stöd och trygghet, eliminera stimuli runt patienten, vid distanslöshet påminn patienten, se till att patienten erhåller dryck och mat i lagom mängd, samt att patientens fysiska aktivitet blir väl avvägd. Kontaktman och patienten kan som en del i vårdplanen göra ett schema över dagliga aktiviteter som patienten ansvara för själv. Patienten kan uppleva det förhöjda stämningsläget som positivt. Saknad av sjukdomsinsikt gör att när patienten kommer till sjukhuset är oftast sömnbehovet stort.
Omvårdnad vid depression
Ägna lång tid åt patienten genom att uppmuntra, fokusera på styrkan hos patienten, lägg inte uppmärksamhet på gamla misslyckanden, ringa in problem som patienten vill förändra, målet ska vara att patienten kan ta eget ansvar. Vid depressiva tillstånd är viktnedgång vanligt. Nutritionen bör följas med notering av dryck och mat. Vid inskrivning ta vikt och längd samt uppföljning kontinuerligt av värderna. Observera tecken på uttorkning och aptitlöshet. Var behjälplig vid patientens munhygien. Eliminationen kan vara påverkad av medicinering, dåligt vätskeintag eller för lite fysisk aktivitet. Det kan förorsaka förstoppning som är vanligt hos deprimerade patienter. Aktivitet som dagliga promenader kan ge ett bättre sömnmönster. Sida 13 av 25 Omsorg Uppföljning efter ett halvår, från b
Anhöriga
Att vara anhörig till en som är bipolär är inte lätt. Det kan vara påfrestande att vara nära en som har kraftiga humörsvängningar. Familjens ekonomi kan bli ansträngd pga sjukskrivningar m.m. samt att deras gemensamma aktiviteter kan bli lidande. Det är viktigt att skaffa sej kunskap och snabb hjälp som anhörig annars kan det sluta med att man mår ännu sämre än vad man behöver. I värsta fall tar man avstånd från den som är sjuk och den sjuke kan då bli ensam och sämre med värre symptom som tex självmordstankar.
Lagar och författningar
Vid bipolär sjukdom är det vanligt att man blir intagen på en avdelning på ett LPT. Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Personen är då så pass sjuk att han/hon gör stor ska på sig själv samt människor i sin omgivning. Personen kan vara psykotisk samt ha självmordstankar.
Bedömning av detta görs av en legitimerad läkare. Har patienten ingen sjukdomsinsikt eller vägrar vård och läkaren bedömer att hon/han är i behov utav detta ska han läkaren skriva ett vårdintyg. Detta kan läkaren endast göra om patienten villkoren för LPT uppfylls på patienten. Svårigheter kan tillkomma för läkaren att utföra undersökningen p.g.a. aggressivitet. Då kan man få hjälp av polis, att ta sig in i t.ex. en lägenhet eller att få patienten till en vårdavdelning.
Kriterier för LPT:
- Personen har en allvarlig psykisk sjukdom (bipolär sjukdom klassas som detta vid en svår sjukdomsepisod)
- Behov av psykiatrisk sluten vård (suicidrisk, vanföreställningar, psykotisk)
- Patientens inställning till vård som erbjuds
Om patienten ha fortsatt LPT så ska detta bedömas av en specialistläkare inom 24 timmar då vårdintyget skrevs och blev intagen på en avdelning.